Festen igår var grym. Drack whiskey hela kvällen. Lägenheten var FULL. Bildligt, bokstavligt, på alla möjliga sätt. Idag mår vi sådär. Temat var Mad Men, det roligaste på hela kvällen var när Carrie kom in med pojkvän och polare, dom skulle vidare till en annan fest och hade därför inte Mad Men-utstyrsel. Vi garvade ihjäl oss när jag öppnade dörren, i lägenheten sitter det ett gäng finklädda människor med whiskey-glas, och in kommer Katy Perry, Russel Brand, en krigare och Ernie. Episkt.

Fler bilder kommer senare.

En av babes födelsedagspresenter. Köpte den för två veckor sen. Så jäkla taggad.

Är ni som mig när det gäller att ta tag i grejer? Ju mer jag har att göra, desto längre tid tar det innan jag börjar. Har jag lite att göra, då fixar jag på en gång. Men som nu, jag sitter på typ sex läxor tills nästa vecka som är döden, Farid fyller år ikväll, vi måste skära pumpor och ladda bardisk och köpa is, och jag -

bloggar.

Så jävla efterbliven. Jag måste på riktigt bli mer produktiv. Det måste jag. Det är en egenskap som lönar sig något enormt i reklambranschen. Tro fan det när man måste klämma ur sig 70 idéer på två dar (true story från vår copywriter-lärare).

Farids svenska kompis som är här köpte förövrigt med sig sex Marabou-kakor och fyra kaviartuber som present. Haha. Jag garvar alltid lika mycket när jag ska presentera tuberna för mina amerikanska polare. Carrie var här i förrgår, vi drack vin och lagade mat. Visade henne tuben, förklarade att det var fiskägg och så fick hon lukta lite. Hon höll på att spy. Visste ni att amerikaner inte har grejer i tub? Dom är helt fascinerade av oss som har ost och kaviar och hamburger-dressing i tub. Alex var likadan när han var och hälsade på i somras. Det är kul tycker jag. Kulturella skillnader.

Vi pratar väldigt ofta om politik och sjukvård och samhällssystem. Det är så intressant att höra vad amerikanerna tycker. Och det är blandat kan jag säga. Det finns många Obama-hatare här i SF. Väldigt många. Och det som hela tiden står ut som skillnaden mellan svenskar och amerikaner är solidariteten. Sverige har ju varit blått ett tag nu, men det spelar ingen roll - vi är sossar i grunden. Så är det bara. Vi är röda i grunden. Vi ser till den stora massan innan vi ser till oss själva. Solidaritet. Gemenskap. Det där är inte vad som ligger i grunden för amerikanerna.

Och som koncept föredrar jag självklart Sverige där. Som koncept, märk väl. För jag vill ju aldrig flytta hem. Jag röstar ju blått. Och jag väljer USA, varje dag, på grund av viljan som aldrig dör, här finns det ingen vinter som dödar humöret hos stans alla invånare, här finns det bara entreprenörskap och framåtanda. Ingen solidaritet, på riktigt ingen. Det största problemet här också är att människorna fan inte vet vart deras skattepengar går. I Sverige kan man ha jävligt bra koll på det där om man gräver lite. Här har dom INGEN aning. Dom betalar inkomstskatt, federal tax, är dom registrerade i två stater så betalar dom skatt i BÄGGE. Förstår ni hur sjukt?

Jag antar att det jag försöker säga är att det finns gott och dåligt med bägge sidor. USA kommer aldrig bli Sverige och Sverige kommer aldrig bli USA. Som land generellt sett fungerar Sverige bättre än USA. Så är det bara. Jag satte kaffet i halsen en dag när jag var ute och gick med hunden här, en poster ovanför ett sjukhus sa "E.R waiting time guaranteed under 30 minutes". Ta in det för en stund. Nu pratar vi om liv eller död. Du är skjuten i huvudet. Du åker till akuten. Nej, men det är lugnt, du måste bara vänta 28 minuter. Håll ut. Det är lite folk före, nämligen. Och det här är en positiv grej, så positiv att sjukhuset väljer att marknadsföra sig själva med det. Helt och hållet absurt. Finns inte på världskartan. Du är skjuten i huvudet. Och tjugo minuter senare är du död.

Som land så fungerar Sverige bättre. Det är därför vi alltid gnäller så jävligt om småsaker. Debattörerna på Aftonbladet skriker sig hesa om huruvida Celebrity Rehab ska få visas på TV eller inte. Under tiden ligger det en kille med ett skott i huvudet i ett väntrum i San Francisco. 13 minuter kvar.

Är man inte stark som person ska man inte bo i USA. Man måste ha tålamod, man måste kunna uppbåda ork nog att skrika och gapa på olika instanser. Gör man det, så får man oftast som man vill. Hotar man med att stämma nån får alla eld i röven på stört. Det finns större chanser till förändring här än i Sverige, vilket triggar mig som person. Jag tror att anledningen till att folk älskar det här landet är för att du kommer hit, och det känns som att du kan göra upplevelsen till precis vad du vill. Det är svårt att förklara, hoppas ni förstår. Kommer man till Sverige så handlar det om att anpassa sig efter systemet. Här handlar det om att skapa sitt eget system. Och där har du förmodligen anledningen till att jag känner mig mer hemma här.

Nu blev det långt. Förlåt.

Puss.

Hej gänget.

Elin skickade och påstod att jag bara bloggat tre gånger på en vecka. Kan ju inte stämma, va? Låter helt sjukt. Men det finns en god anledning - Farids kompis från Borås kom hit i måndags kväll. Sen dess har det varit umgänge, mat-ätande, festande varenda sekund det inte varit skola. Så det finns liksom inte så mycket tid över, förstår ni.

Men nu är jag väl tillbaks, kan man säga.

Det jag beställde från VS var mocka-jackan. Den är otroligt fin, tung att bära, man känner att det är bra kvalité. Problemet är att den är liiiiiite för stor, och förmodligen är det som vanligt - S är för stort, XS är för litet. Jag ligger nästan alltid precis mittemellan. Så jag orkar inte, känner jag. Cp-Asos är nu över nio dagar sena med sitt paket, så nu har jag två grejer som ska tillbaks, totalt värde 170$. Det är ju.. bra.

Farid fyller år imorrn, så det lär ju inte bli mer bloggande den här helgen. Men satan så mycket bilder ni kommer få nästa vecka. Åtta inlägg med bara bilder, lovar. Skolan går väldigt bra nu, läskigt bra. Spärren har släppt, jag får bra feedback i alla kurser, jag har typ fyra idéer som är bokmaterial. Enda problemet är att jag inte hinner jobba på dom. Produkterna är bland andra Trojan Condoms, Skinny Cow (låg-kalori-glass) och Stubhub! (online ticket vendor). Bryan, läraren i Campaign Design, sa till mig igår att Trojan-kampanjen jag slängde bort i början av terminen (för att jag blev typ utskälld och bara inte ville se skiten längre) är så bra att den kan göra mig berömd. Han säger att det är en idé som gör att folk jag visar min bok aldrig glömmer bort mig. Nu har vi workshop med honom om exakt en vecka, då måste jag ha en comp på det konceptet och den MÅSTE vara genialisk.

Vi var just precis och såg Jackass 3D. Fy satan så rolig den var. Bajs-grejerna kan jag vara utan, men det fanns ett par riktiga guldkorn när det gäller smärta. Rekommenderas varmt. Rekommenderar också Red med Bruce Willis och Toy Story 3. Bägge riktigt underhållande.

SÅ! Nu har jag uppdaterat er. Pusskrambanan, vi hörs snart igen.

Jag har bestämt mig. Nu när november kickar igång kommer jag beställa ett gäng toppar från Topshop. Har inte köpt ett linne/tshirt på länge, det går typ inte att hitta nåt snyggt. Men Topshop har. Alla lite dyrare, men det är antingen kashmir eller silke, så man betalar ju för kvalitén.

Nu ska jag laga frukost till grabbarna. SF Giants vann förövrigt sin första World Series-match igår. Jublet från arenan hördes två kilometer bort, ganska häftigt. Gav mig rysningar och fick mig att tänka på Hammarby.

Puss.

.     

Hej hjärtan.

Jag är en ganska tung internetshoppare, köper väldigt sällan kläder i butiker. Därför blir jag redigt förbannad när grejer inte funkar när man beställer online. Victoria's Secret fuckade upp min order, dom skickade fel vara. Asos är nu en vecka sen med ett paket jag beställde för tre veckor sen, inte okej. Så fort det kommer skickar jag tillbaks det. VS hade i alla fall grym kundservice, jag sa hur förbannad jag var, dom skickar nu min korrekta order med express utan extra kostnad, får den i övermorrn. Dessutom sätter dom in 18 dollar på mitt konto för shippingen jag betalade för den felaktiga ordern. Det visar i alla fall att dom bryr sig om att ställa saker till rätta.

Ett företag som aldrig gör fel är Forever 21. Eftersom jag nu ligger 75 dollar plus i oktober månad (pga varor som jag fått och sen skickat tillbaks), så hade jag råd att beställa lite från dom. Ungefär 380 spänn för det nedan. Nagellacken slängde jag in eftersom man får fri shipping över 50 dollar. Slutgiltiga hamnade på 53$.

Kommer matcha kjolen med croppad tshirt, kofta och klackar. Glitter och tyll är ju inte direkt min grej egentligen, men blandat med min lite rockigare stil tror jag det blir grymt. Skorna kommer funka till allt i min garderob. Behövde verkligen ett par vardagsskor med klack.

Rekommenderar alla att se Kanyes 40 minuter långa visuella mästerverk, "Runaway". Fantastiskt bra musik, när Bon Iver satte igång i slutet höll jag på att börja grina. Selita som Phoenix är perfekt, så vacker, så fruktansvärt vacker. Se den.

Alltså, haha, det här är ganska kul. Det här har tagit typ sex timmar att göra i Illustrator. Orkar INTE börja tänka på hur lång tid det kommer ta att animera. Skjut mig i huvudet. Det här evighetsprojektet är en frame till min musikvideo. En frame. Av typ 700. Helvete. Jag är så körd.

Det ösregnar i San Francisco. Farid trodde jag duschade när han vaknade i morse. Sen blev han jättedeprimerad och låg och grät i typ en timme. Eftersom det alltid är han som går ut med hunden på morgonen. HAHA. Fast jag måste laga frukost, sååå. Det blir typ jämnt, kan vi säga.

Har svinmycket att göra idag. Redigerade klart min 30-sekunders-låt igår, det blev Hyperballad med Björk, den instrumentella versionen. Otroligt vacker när Robyn gör den, det kan ni leta efter på Youtube. Det sämsta jag sett Robyn göra såg jag igår, förresten, en live cover på "Sleeping with a broken heart". Den låten var nog faktiskt för avancerad för henne.

Hursomhelst. Vi gymmade igen igår, jag har träningsvärk som vanligt. Varför är det så mycket jobbigare att göra situps på en pilatesboll än på marken? Är det för att man håller balansen samtidigt eller? Sjukt jobbigt.

Är lite nervös inför nästa vecka. Allt måste klaffa. Samtidigt vet jag att man i reklam måste leva efter vad som står på Wieden / Kennedys vägg (en av de bästa reklambyråerna i världen) - Fail Harder. Man måste leva efter det. Misslyckas du inte så har du inte försökt tillräckligt mycket. Folk som alltid glider igenom är mellanmjölken. Medans de bästa och de sämsta idéerna.. där har du folk som vågar misslyckas. Som inte spelar säkert. Jag vill aldrig spela säkert.

Nu ska jag fortsätta.

Puss.

Ska gå och lägga mig snart. Måste försöka somna innan 2 nån gång den här terminen.

Är lite förbannad nu. Kom på en perfekt idé till Cheap Red Wine, en produkt vi har i copy-klassen. Får sen ett mail från läraren om att en svensk tjej som går i skolan har skrivit en brief vi ska följa. Nu råkar den här svenska tjejen vara riktigt dålig på reklam. Inget ont om henne i övrigt, hon är bara inte duktig på det hon gör. Hon verkar dessutom inte vara intresserad av att utvecklas. Hon tog in brief + ads för den här produkten förra terminen i Art Direction-klassen, och har nu bara coppat den briefen rakt av för copy-klassen. Hennes "big idea" i briefen passar PERFEKT med de adsen hon gjorde för ett halvår sen. Vilket förmodligen betyder att hon inte gör några nya ads heller, hon bara återanvänder de gamla.

Tycker att det är slött, oengagerat och korkat, men hon får såklart göra vad hon vill. Problemet nu är att det påverkar MIG och MIN idé, eftersom den inte passar in i hennes dåliga brief. Har mailat läraren och bett om att få skita i briefen, förklarade varför, så hoppas på att få positivt svar tillbaks. Det här måste lösa sig, för skolan börjar äntligen släppa för mig nu:

Flash i tisdags gick gudomligt bra. För första gången hade läraren inte en enda invändning på det jag gjorde, han sa att det var snyggt, såg färdigt ut, han gillade copyn, han sa att det var lekfullt, rätt för produkten, allt. Det kunde inte ha gått bättre. Dessutom har vi nu en sviiiiiinrolig läxa tills nästa och nästnästa vecka. Vi ska göra en musikvideo på 30 sekunder. Det kan antingen vara en teaser eller en reklamfilm, det väljer vi själva. Men den måste vara animerad, och ALLT måste vara illustrerat eller foton vi tagit själva. Inget stock photography alls, vilket gör att hela skiten kommer ta åtta år längre tid. Men ändå - satan så kul det ska bli.

Sen Campaign Design på torsdagen med djävulsläraren. Jag presenterade mina idéer, som jag helst ville spy på, men en av dom blev bra mottagen och läraren sa "good", vilket är typ en normal människas FANTASTISKT. Sen så gick hela lektionen min väg. Han höll med om allt jag sa. Men det absolut bästa hände när en asiatisk tjej gick upp för att presentera sin idé. Den made no sense at all, copyn var helt åt helvete, ad:en var sämst. Men jag såg en idé i idén, sken upp och började prata om det helt exalterat. Det slutade med att jag och den asiatiska tjejen nu jobbar ihop, vi ska maila varann i övermorrn. Det här är en idé för Stubhub, och den är så jävla bra att den förmodligen hamnar i portfolion. Vi ska kämpa som djur med att få klart den.

Så. Bra vecka. Väldigt bra vecka. Nu ska jag bara lösa Cheap Red Wine och sen ska jag försöka visa er så mycket som möjligt av det jag gör. Har en stark idé för musikvideon också. Att ha tre bra idéer på en vecka, det är som att få 11 orgasmer i rad. För en kille. Det händer aldrig. Men nu händer det. Såååååå.

Nu ska jag sova.

PUSS.

Hittade något som är ganska amazing på H&M idag. Så extremt ovanlig skärning för mig, har aldrig ägt någonting som ser ut såhär. Men tyget är så jäkla fint, det är som mjukt läder, lättaste sättet att beskriva det. Nästan lite wet look ur vissa vinklar, älskar att klänningen känns hälften sportig, hälften sexig. Och den sitter helt perfekt. Som alltid med H&M har man ju lyxen att hänga upp plagget, gå och sniffa lite på det, prova det ett par gånger, för att sen antingen lämna tillbaks det eller bestämma sig för att behålla det.

Ni får se den på snart. Men ganska otrolig är den. Ganska jäkla otrolig.

Nu har jag städat hela lägenheten. Jag mådde så kasst igår, de senaste dagarna har min kropp strejkat lite. Mycket huvudvärk och illamående, dessutom den där jävla träningsvärken från pilatesbaletten. Jag är så ovan vid att inte må fysiskt bra att jag blir helt sänkt då. Det är den värsta känslan som finns - att kroppen liksom inte funkar, att den inte är frisk. Förstår inte hur människor med dåligt immunförsvar pallar att vara sjuka hela tiden. Jag skulle dö.

Hursomhelst. Farid var så sjukt mysig igår. Jag var på mitt vidrigaste jag-kommer-aldrig-komma-på-en-till-bra-idé-i-hela-mitt-liv-humör, så gick och la mig i sängen och tjurade redan på eftermiddagen. Farid gick och storhandlade mat ensam. När han kom hem kom han in till mig och gav mig jordgubbar och skvallertidningar. Senare på kvällen ställde han sig och diskade, trots att det var min "tur", och så lagade han middag.

Jag älskar honom. Han är världens finaste. När jag kom hem idag hade han åter igen fixat mat och skrivit en lapp, börjar bli tradition på torsdagar. Dessutom hade han gått ut med hunden så jag slapp göra det. SÅ. Nu har jag ryckt upp mig, rensat massa lådor, städat hela lägenheten, tänt alla ljus. Öppnade dörren i full make-up och underkläder förra torsdagen, så det får han fan klara sig utan nu. Men lite vin blir det nog. Inget Mad Men tyvärr, såg sista avsnittet av säsong 4 igår. Katastrof! Nu måste vi vänta till våren innan femman.

Men skitsamma. Hade äntligen, äntligen, äntligen en bra lektion idag. Berättar om det sen.

Puss.

bakom soffan står två fina tavlor vi hittat nånstans

berättade jag nånsin om fotoprojektet? ovanför hyllan där har vi satt upp foton från en underbar dag förra terminen, när alla våra vänner var med och solen sken hela dan. ska sätta upp en lapp med datum och location. vår tanke är att göra såhär i hela lägenheten - ett gäng med kort från en särdeles vacker dag som sätts upp med en liten beskrivande lapp till. det blir som ett fotoalbum ungefär, fast på väggen. fler bilder kommer när vi fått upp flera dagar.

Satt och lekte runt i Photoshop med ett foto på Jonna. Har inte jobbat i PS på så länge att jag ville testa vart jag låg kunskapsmässigt. Har arbetat om den lite:

.....

Inga drastiska förändringar, men som sagt, var bara för att testa mig själv. Svårast var vänstra delen av ansiktet och läpparna, utan tvekan. Tror fortfarande jag kan göra läpparna bättre, men att fixa skarpheten i nedre, vänstra delen av ansiktet är ganska tricky. I övrigt har jag ljusat upp hyn, jämnat till, lyst upp ögonen lite, lagt till pyttelite eyeliner på bägge ögonen och gjort ögonen en aning mer öppna. Har också jobbat in mer färg i håret och i ögonbrynen.

Har ni nån bild ni vill jag ska testa att ändra är det bara att maila. Jag tycker sånt här är kul!

Puss.

Vi bor på Sutter. Både jag och Farid vaknade i morse av sirener. Det här förklarar varför. Typ 100 meter från oss, skulle inte förvåna mig om vi känner nån som bor i det huset. Större delen av the residents var Academy of Art-studenter.

HÄR.

Verkar som alla klarat sig, tack gud. Men det jag verkligen reagerade på i den här historien var att grannarna i husen bredvid letar fram ficklampor och lyser på brandtrapporna så att studenterna kan ta sig ut. Jag älskar människorna här.

Här är en broschyr jag börjat jobba på till Virgin Galactic. Richard Branson alltså, vem annars. Nu ska han börja skicka ut vanliga människor i rymden, rika människor förstås. 200 000$ kostar biljetten. Resan tar väl 25 minuter typ. Skitsamma, fick i uppgift i Ad Creative att göra nåt fint för dom. Eftersom målgruppen är svinrik och utbildad och högtravande så skrev jag copy som jag tänkte skulle passa. Fonten ska ändras, det ska art directas mycket mer, har en punkt nånstans som inte ska vara där, men texten tycker jag ganska mycket om.

Puss.

Okej gänget, jag måste göra tusen grejer. Men en grej fort bara.

Alltså, vi var och gymmade igen i förrgår. Vi tänkte testa ett pass. Bad Farid kolla upp på datorn, han hittade Pilates Fusion som passade oss tidsmässigt. I beskrivningen stod det dansrörelser typ, så jag tänkte aerobics.

Det är extremt mycket tjejer när vi kommer in i salen, precis varenda en har tajta, svarta spandex på sig. Instruktören var en kille, han sa åt oss att ta bort mattorna och i nästa andetag "välkomna till balett-versionen av Pilates".

Jag höll på att dö. Jag har dansat en del, men aldrig, aldrig balett. För att inte snacka om Farid, balans är typ hans sämsta sida när det kommer till tränande (så blir det om man simmar i hela sitt liv och bara behöver flyta omkring lite, haha). Under två sekunder funderade jag allvarligt på om vi skulle gå därifrån, men det gjorde vi såklart inte.

1,5 timme senare höll jag på att ramla ihop när vi gick uppför trappan. Det kan jag säga, vill ni träna ben är balett-pilates helt rätt träning. Fyyyyyyy fan. Nu har det gått två dagar och det är såklart ännu värre nu. Så fort Farid nuddar mitt lår skriker jag. Vi gjorde fucking jävla pliéer i en HALVTIMME. Mina knän, som redan är ganska risiga, DOG. Och plié, och arabesque, och plié, och upp, och ner, och point, och ut, och lyft, och håll. Vill säga "aldrig igen", men det var så sjukt bra träning att vi kanske måste, haha. Och det var inte nybörjarbalett vi snackar om, han gjorde allt sjukt fort. Tjejerna runtom oss var alla balettdansörer, dom körde armrörelser och hela kitet. Har aldrig känt mig så malplacerad i mitt liv, typ. Balett-pilates. Vilken jävla uppfinning.

Nu måste jag plugga. För att avsluta med nåt helt annat, här är två fina bilder från Bellas och Cristophers middag i augusti.

Puss.

Lugnet faller, alltid när det är såhär sent. 10 på kvällen, och vi har väl mest suttit i soffan. Denna underbara soffa som vi hittade på nätet, här vilar Lucas sitt huvud, här åt vi frukost i morse och sushi till middag.

Många säger att man kommer längta hem när man lämnar. Det sjukaste jag läst var en avlägsen bekants blogg, hon skrev att det inte är värt att åka utomlands och plugga/jobba, för man hittar bara massa nya vänner som man sen saknar när man åker tillbaka till Sverige.

Det är den konstigaste inställningen jag stött på. Den mest ologiska. Ni vet ju redan att jag inte saknar Stockholm. Jag hatar inte heller Stockholm, absolut inte. Hatar jag människorna som bor där? Ja, de allra flesta jag träffat har gjort ett dåligt intryck på mig. Så är det faktiskt. Folk är kalla i Sverige. Det är något jag vidhåller. Man ser sig ständigt om, vart är konkurrenterna, vem kan man slicka, vem kan man sparka, upp, upp och iväg. Tro det eller ej - den attityden kände jag personligen av mycket mer i Stockholm än här i San Francisco. Och USA som ska vara så hårt.

Här är det varmt på gatorna. Tycker du att nån är snygg så säger du det. Förstår ni hur underbart det är att få uppleva? Folk som utan baktanke strör komplimanger omkring sig. Jag har blivit så mycket bättre på det sen jag kom hit. Jag berömmer klasskamrater, mailade bara häromdagen två tjejer efter att dom kickat ass i klassen. Jag fick bara skit och dom fick bara positiv feedback. Och jag ville inte sparka ned dom efteråt. Tvärtom.

Ni som inte känner mig personligen förstår inte vilken omvandling det är. Men jag kan säga så mycket, att USA har gjort mig till en bättre kompis och en bättre flickvän. Sverige tar fram det sämsta i mig. Jag har som princip att radera allt ur mitt liv som gör det - därför flyttade jag till USA. Jag raderade Stockholm ur mitt liv. Nu mår jag hur bra som helst. Väldigt enkel filosofi, låter det som, radera allt som inte gör dig lycklig ur ditt liv. Tyvärr är det så mycket svårare i verkligheten.

För mig har det alltid funkat att vara impulsiv, så länge jag utgår efter hjärtat. 90 % av mina beslut tar jag känslomässigt. Ibland går det åt helvete, men alltid, alltid slutar det med att jag lär mig nåt. Jag kommer ut starkare på andra sidan. Och utan impulsiviteten och filosofin jag lever mitt liv efter hade jag inte haft nån soffa. Jag hade inte haft en hund. Jag hade inte haft Farid. Jag hade inte varit halvvägs igenom en kandidatexamen i reklam, det roligaste jag någonsin gjort. Jag hade inte haft 50 nya vänner. Nej. Jag hade bott i min mammas lägenhet med en kille det var "bekvämt" med och jag hade varit kompis med folk som går bakåt istället för framåt. Med andra ord - jag hade varit exakt på den plats jag var för två år sen.

Om jag kan ge er nåt så hoppas jag det är inspirationen att förändra era liv. På 24 månader har mitt gått från helvete till himmel. Det har ingenting med ålder eller ekonomi eller perfekt bakgrund att göra. Efter ett par helvetesår separerade mina föräldrar när jag var 14. Jag tog tre lån för att ha råd med Berghs, två som jag nu helt betalat av och ett som är 50 % av vad det var då. Jag betalar av allt helt själv. Jag får INGA pengar av mina föräldrar, och med inga menar jag noll kronor. Jag jobbade fem dagar i veckan hela sommaren för att ha råd med min utbildning och min hyra och mina kläder. Det absolut enda som krävs för att komma nånstans är vilja. Det absolut enda. Jag lovar.

Puss.

Ni vet att jag älskar vackra kvinnor. Jag är en av dom här efterblivna människorna som känner mig snyggare i närheten av andra snygga människor.

Ville bara lufta en bild jag snott från Isabel Adrians blogg. Hon födde barn i maj i år, Monday Lily heter flickan. Så himla fint namn, jag älskar dubbelnamn på tjejer, tror jag nämnt det tidigare. Hursomhelst, dog lite när jag såg den här bilden. Jag brukar inte gilla stora tatueringar på tjejer, och framförallt inte på magen, men hon passar verkligen i det. Så naturligt vacker.

Puss.

Och det slår mig att vi nog måste komma hem till midsommar. Jag har haft många bra, en med Lina och mamma i Linköping som var underbar, en i en stuga vid en sjö som var perfekt (Bothe, jag saknar dig), men Jonnas midsommar 2010 var verkligen något extra. Så himla fin. Började med lekar och strålande sol, slutade med att bästa vän + pojkvän spydde ut sina inälvor vid hemgång. Vackra, vackra minnen.

Hej gänget.

Jag visste att det skulle bli såhär, ändå har vi väntat så länge. Varför får man alltid mer gjort i sitt övriga liv när man tränar? Fattar inte det där alltså. Vi var och skrev upp oss förra veckan, sen gymmade vi nån dag efter det. Sprang och gick om vartannat på löpbandet i tjugo minuter, fy faaaan vad trött jag blev. Mådde så illa efter att jag inte kunde göra magövningar, haha. Helt förstörd kondis har jag. Men tillbaks till poängen, efter vi tränade har jag typ styrt upp hela mitt pluggliv, har fått massa gjort den här helgen. Jobbat ikapp i varenda kurs. Varje gång jag börjar träna så blir jag mer effektiv i övrigt. Så skönt.

Nu ska vi iväg om två timmar på pilates fusion. Kommer väl spy, typ, de som håller i kurserna här är inga lättmjölkare direkt. Skulle bara in här snabbt och säga att två inlägg ned finns en ny reklamidé jag GÄRNA tar emot kommentarer på. Två stycken som gett sina åsikter än så länge.

Pusskram.

Eeeeeh. Upptäckte i och för sig det här för typ en månad sen, men har glömt att blogga om det. Så.. eeeeeeh. Är ni medvetna om hur jävla snygga kläder Victorias Secret har? Jag hade på riktigt ingen aning. Hemsidan ser ganska B ut, men gick in för ett tag sen för att kika på modellerna, och herrejesus så mycket snygga grejer. Främst tröjor och ytterkläder. Otroliga rabatter också, nu har dom 20 % off på tröjor, jackor och skor. Dessutom är VS den enda online-shopen jag känner till där man kan köra stackable coupons. Upp till tre kuponger trycker man in på varje köp.

Alltså. Den blå med bollarna, den rosa tröjan med skimmer, shearling-jackan. JAG DÖR SÅ SJUKT FINT. Hade jag varit rik hade jag köpt ALLT nedan, utan tvekan. Hade jag haft en sämre pojkvän hade jag inte köpt nånting. Men eftersom jag fick 100$ av Farid i random present häromdagen så utökades min oktoberbudget och jag hade råd med ett plagg av dessa. Jag tror att det mycket väl kan bli årets köp, precis som mina bruna stövlar från Nine West var 2009. Vilket tror ni? Och vad hade ni köpt? Priserna ligger mellan 40$-200$. Jag kan säga så mycket att Shopnastygal fått en värdig konkurrent.

Förövrigt. Dollarn är nere på 6.67. Prisa Gud.

Det här är en idé jag förkastade för två veckor sen. Nu besökte jag den igen eftersom jag måste skicka in ads till rektorn. Och ta mig fan, när jag sitter och jobbar på det så upptäcker jag - "det finns ju nånting här". Det var länge sen jag hade så kul i Illustrator. Fast det var ett par svettiga sekunder där när jag googlade population och bad till Gud att de jävla indierna inte var större än Kina. Haha.

Vad tycker ni? Det enda som behövs nu är en tag. Stressar inte för mycket med det, men om ni har nåt förslag, kör hårt. Det är alltså en ad för en påhittad restaurang. Jag valde kinesisk, stark mat som inriktning. Har redan lines till flera ads till, så hoppas ni gillar den. Loggan har jag gjort själv, så ursäkta dess fulhet. Jag är ingen grafisk designer.

EDIT: Har lagt till en tillfällig tag.

Ni kommer få se mycket arbete idag. Har bestämt mig för att sluta tänka nu. Kanske låter som fel lösning, men mitt problem i reklam är att jag tänker för mycket. Extremt rationell. Everything has to make perfect sense. Jag tror absolut det är ett bra ställe att utgå ifrån. Men nu ska jag prova nåt nytt. Jag har suttit i lllustrator hela morgonen och bara jobbat med idéer jag tidigare förkastat. Nu ska jag göra klart dom, sen kanske dom inte kommer in i min bok, men då har jag ändå fått idéerna ut ur mitt system.

Fail harder är ett av våra favorituttryck här i läger Efraimsson-Safaie. Måste påminna mig själv ibland. Så förbered er på att kritisera. Som vanligt vill jag ha era åsikter på allt.

Vi börjar med 5 Hour Energy, som är slightly revised. Logon + taglinen är inte riktigt klar, och sen ska jag blurra lite mer, men i övrigt är det här nog slutgiltigt.

Close-ups:

En sajt jag inte fattar hur ni européer håller er ifrån är Modekungen.se. Frakten till USA ligger minst på 250 spänn, det är nästan så det är värt det för de här två tröjorna. Så sjuuuuukt snygga grejer, hade spenderat alldeles för mycket pengar där om jag kunde motivera det, haha.

Igår skypade jag med Jonna i två timmar. Otroligt skönt. Tack gud att jag har Carrie här, annars hade jag fått tjejkompis-abstinens för länge sen. Men när man pratar med nån man verkligen känner, och på SVENSKA dessutom, det är ganska skönt ibland. Måste komma ihåg det. Och JA, jag ska vara inloggad på Skype oftare, haha.

Puss hjärta. Ni kan ju bara ana vad som sas här.. två timmar och en enda screenshot bild. Hahaha. Ganska kul. Jag är trött och nyvaken, Jonna är trött och nybakis.

Så jäkla glad för att grått kommer stort i vår, hela min garderob består typ av gråa plagg. Silvertrenden är jag sjukt sugen på också, letar framförallt efter ett par killer heels till att börja med. Beigt tror jag kommer hänga kvar, i alla fall hos mig. En hudfärgad klänning med silvriga skor, jag menar, det blir inte sexigare än så. Framförallt när man är brun. Här är basics från Topshop i skalan jag fortfarande är helt hooked på.

Och här har vi naturligtvis höstens motsvarighet till sommarens "OMG". Den här kommer spelas precis överallt, hela tiden, så hoppas ni gillar den, haha. Jag tycker den är riktigt, riktigt bra. Se videon här. Helt otroliga färger, och hon är så jävla snygg nu när hon har längre hår igen. Tyvärr segnar videon ihop efter typ 2,5 minut, men första halvan är så vacker att man får ont i ögonen.

Alltså Robyn DÖDAR det här året. Hur i helvete kan hon släppa tre skivor och varenda jävla låt är bra? Älskar den här. Helt fantastiskt.

Ibland blir jag stolt över mig själv. Vissa terminer händer det en gång i veckan, vissa terminer händer det aldrig. Men nu är jag stolt över mig själv. Min vecka har nämligen varit ganska katastrof.

Gjorde inte läxan till Ad Creative i tisdags. Tänkte att jag skulle komma undan med det. Men nej, då säger läraren såklart att vi nu måste maila in allt vi gjort till honom för att the faculty ska gå igenom det. Helvetes fanskap. Samma sak på min copy-klass i onsdags. Gjorde inte läxan, för jag ligger före alla andra i klassen. Tänkte att jag skulle komma undan med det. ICKE. Den ska också mailas in. Helst typ idag.

Flash-lektionen var svår, alltså. Läraren var sviiiinsur, han hade jobbat hela dan och så kom han in till en klass med 100 % idioter (exkluderat mig och Carrie och några till). Vi lärde oss att göra en komplicerad knapp, det var den lättaste lektionen nånsin, ändå fuckade alla upp sin fil hela tiden. Sen kollade han igenom våra banners (vill så gärna lägga upp dom här, tror at jag funderat ut hur, så ni får se dom snart), sa inte ett gott ord om mina. Jag blir så trött på det här. Jag respekterar den här läraren, och jag hör honom ge beröm till alla, men han säger aldrig ett gott ord till mig. Det här uppvägdes senare av att vi fick våra progress grades. Jag och en kille i klassen var dom enda som hade B. Resten hade D. D är alltså att man failar, då har man inte ens uppnått grundkraven för att bli godkänd. Medans jag är nära ett A. Så det känns skönt.

Campaign Design är som alltid värst. Att ha en lärare som påminner så mycket om min pappa trodde jag aldrig skulle hända. Han har aldrig fel. Och lik förbannat argumenterar jag mot honom. Som en idiot. Den här lektionen hade jag kommit på vad jag tyckte var en bra idé för Stubhub.com, en ticket vendor online. Jag spann iväg på att bara real fans köper biljetter där. Vilken annan lärare som helst hade tyckt att det var bra. Bryan hatade det. Sa att jag helt missat styrkan med företaget och att det enda bra jag gjort var att försöka kampanja ut i olika medier. Carrie blev sågad också, så vi masserade våra krossade egon tillsammans sen.

Så varför är jag stolt över mig själv? Jo. Jag bryter inte ihop längre. Alltså, på lektionen med Bryan var jag extremt frustrerad, lyckades sälja in kampanjen till hela klassen, men såklart inte till honom. Men när jag gick därifrån så kände jag mig inte nedbruten, trots att jag nu är på ruta ett med läxan. Nej, jag kände mig... okej. I brist på bättre ord. Jag tror mitt skinn börjar tjockna. Och jag accepterar att jag kanske gick fel väg med den här kampanjen. Jag är stolt över mig själv för att jag reser mig upp och borstar av mig i en situation där jag under sju veckors tid inte har fått nån positiv feedback whatsoever. Jag vet att många skulle ifrågasätta sig själva här.

Men jag VET att jag är bättre än alla andra i klassrummet. Jag vet det. För även om dom sätter upp sin första idé på väggen och får "oh my god, you're so intelligent, that's a really smart idea", och det kryper i hela min kropp eftersom det är så tydligt att det är FÖRSTA idén, det var MIN första idé, det var ALLAS första idé, trots det så vet jag att jag är bättre än dom, av en så otroligt banal anledning. Jag jobbar hårdare. Jag gräver djupare. Och när jag tar examen kommer jag stå med en bok som är helt otrolig. Inte medioker, inte okej, inte lagom. Helt jävla otrolig.

Puss.

Vad jag har på mig ikväll. Hur klär man ner en assymetrisk långklänning? Man stoppar den i jeansshorts. Kände mig schizofren idag, kläderna fick spegla det. Bal från baksidan, shorts från framsidan. Farid såg lite konfunderad ut, men jag älskar känslan av att överraska folk. Bättre bilder kommer imorrn.

Pusskram.

.

Punkt. Så känner jag mig nu. Lite deprimerad. Tänkte gå och lägga mig, men sen kom jag på att jag är ung och snygg och borde göra vad unga, snygga människor gör.

Så nu drar vi ut. Puss.

(det här lever jag i nuförtiden, 30 grader varmt varje dag betyder luftiga shorts och tunn spetsgrej)

Hej missar.

Idag signade vi upp oss hos 24 Hour Fitness. Precid vad det låter som - ett gym som har öppet 24 timmar om dygnet. Går förbi där ibland på nätterna när vi varit ute och rumlat, mycket riktigt står det folk på löpbandet vid tre-tiden. Slå det i effektivitet, Blondinbella.

Sjukt skönt känns det i alla fall. 34 dollar i månaden, ingen uppsägningstid, ingen uppsägningsavgift. Vi signade upp oss för två månader nu till att börja med. Dom har väl fem-sex gym runtom här i stan, tre stycken som ligger inom gångavstånd från oss. Inte lika fint som Crunch, men Crunch kostade också 70 dollar i månaden. Plus att man var tvungen att signa ett år. Det här känns bättre. Nu jävlar ska vi bli fit. Hetaste paret i stan. Ge det.. tre månader. Eller nåt.

Jag brukade bygga muskler sjukt snabbt. Men med åldern tar det längre tid - märker otrolig skillnad nu vid 23 från när jag var 20. Då kunde jag ha magrutor efter tre veckor. Nu tar det minst dubbla tiden. Trist att kroppen redan börjar segna ihop, haha. Men man får väl underhålla den bättre. Nu ska jag bara klura ut vad jag vill göra på gymmet. Älskar att springa, så måste göra det ibland. Får käka åtta hamburgare efter för att inte gå ner i vikt. Hatar att lyfta vikter, så det skiter vi i. Det blir nog pass och löpning. Dom har pilates, yoga, hiphop, step, salsa och massa annat kul. Vi börjar imorrn.

Pusskram. (bild från i våras)

Så sjuuuukt många konserter här i SF. ALLA kommer hit. Har kollat i en kvart nu på morgonen, inom det närmsta halvåret spelar dom här:

U2, Lady Gaga, Usher, Robyn, Weezer, Godsmack, Ingrid Michaelson, Kate Nash, Leonard Cohen, Wiz Khalifa, KT Tunstall, Lifehouse, Billy Idol, Ozzy Osbourne, Rascal Flatts, Interpol, Mumford and Sons, Shakira, Mary J Blige, Gorillaz.

Säger inte att jag gillar alla dom här, men utbudet är extremt varierande. Vilket är bra. Det här är en av de bästa sakerna med att bo i San Francisco. Precis alla artister kommer hit.

Puss.

Tre sjukt fina nagellack från Asos. Har letat efter det perfekta grå länge nu, äntligen hittat det. Att förpackningen är sådär snygg gör ju inte ont heller.

Hej gänget.

Babe och jag kom nyss hem. Vi har suttit ute i steksolen och ätit hummus och nachos på The Grove. Avrundade med en öl. 32 grader varmt! Vi dör.

När vi kom hem stod ett par skor och väntade på mig utanför dörren. Kommer inte ihåg vad dom kostade, max 200 spänn som allt annat från Gojane. Nu har jag fattat mig på storlekarna, den här gången beställde jag hem en halv storlek upp och dom sitter perfekt.

Här ser ni också lite bättre bilder på pälsen från Forever 21.

Puss.

Gud, jag hade glömt hur mysigt det är att gå upp tidigt på morgonen. Även om nervositet kantar just den här dan. Farid har sin mid point presentation idag. Avgör i princip om han får ta examen i vår eller måste fortsätta. Jag är nervös för honom, känns som att det är jag som ska presentera, haha.

Läste nån tjejs blogg imorse, hon hade fått avliva sin sju år gamla amstaff. Grät som ett barn, precis som Jenna skulle gjort. Det värsta jag läst, hon var ute och gick med hunden, helt plötsligt börjar han halta och till slut bara trillar han ihop. Hjärnblödning. På tjugo minuter gick han från busig och levande till att ligga medvetslös i hennes armar. En timme senare avlivades han hos veterinären.

Alltså. Det går inte. Jag förstår inte hur man klarar av det. Du vaknar upp på morgonen med din hund som alla andra dagar, innan lunch kommer du hem utan honom. Måste plocka ihop alla ben, alla leksaker, matskålarna. Fy fan. Lucas är bara drygt 2 år. Han har aldrig varit sjuk, men en del grejer har hänt som är läskiga. Spyr gör han ju titt som tätt. Sen ett par gånger har han fått som epilepsi-anfall. Vi är ute och går, helt plötsligt börjar han backa, skaka kraftigt, för att sen ramla ihop på sidan, "springa" jättesnabbt med benen och spy samtidigt. Ansolut jävla livrädd blev jag första gången det hände, mitt på ett övergångsställe här i SF. Direkt efter såg han trött och förvirrad ut, jag bar honom hem. Sen - ingenting. Mår hur bra som helst igen. Nån som varit med om nåt liknande med sin jycke?

Hursomhelst. Ingen kan förstå vad Lucas betyder för mig. Så är det. Man vet bara själv. Och jag älskar honom så mycket mer idag än när han var gullig valp. Nu har han sin karaktär och alla sina löjliga små egenskaper. Han är extremt "mammig", som Farid brukar kalla det. (Favorituttrycket kommer från den där Den Oändliga Vandringen eller vad filmen nu hette - I'm his person.) Utspelar sig bland annat i att han väntar på mig om Farid och han går före. Han går inte förrän jag kommer. Han vaktar mig när det låter utanför dörren, då hoppar han upp bredvid mig i soffan och sätter sig jättenära medan han håller utkik. När jag skäller på honom blir han så otroligt ynklig. Viker ner öronen och vill bara krypa fram för att få klapp. Ibland går han till Farid istället, haha, han är definitivt the good cop när det kommer till Lucas.

Varje gång Farid lämnar sängen på morgonen så kryper Lucas upp nära mig. Lägger huvudet på kudden och suckar tungt. Jag älskar hans lilla fjantiga ansikte. Att hundar kan ha så många uttryck är helt otroligt. Jag ser om han är glad, ledsen, förvirrad, uttråkad, grinig, trött, exalterad. Varje gång han ska spy går han själv in i badrummet och hoppar upp i badkaret, bara för att jag alltid bär in honom där när det händer. Så jävla duktig är han. Han ligger vid Farids fötter under skrivbordet när han jobbar. Han skäller och springer i sömnen konstant.

Men det absolut bästa jag vet är en grej bara jag och han delar. Det går alltid till på precis samma sätt. Han sitter på mattan i hallen när vi ska gå och lägga oss på kvällarna. Han är trött, tittar på mig medan jag gör mig i ordning. När jag är klar så går jag fram till honom, sätter mig ner på huk och lutar min kind mot hans kind. Han är så sjuuukt mysig då, lutar först ner huvudet och bara vilar ögonen medan jag kramar och klappar honom. Sen så sticker han upp sitt lilla fejs och ger mig massa pussar i ansiktet. Den lilla stunden är helig.

Och hur ska man kunna leva utan den? Längtar tills hund nummer två. Ska bli så kul att Farid får vara med om hela valpperioden. Tror Lucas är så mammig delvis för att jag ensam "uppfostrade" honom de första sju månaderna. Jag säger bara - säg aldrig att du inte är hundmänniska innan du haft en. Jag hade katt i hela mitt liv innan Lucas. Hundar är fantastiska.

Nu ska jag äta frukost.

Puss.

Hösten 2008

Fortfarande flash. Inte klar. Blir tokig. Hann vara ute typ en timme idag i solen, fick färg direkt. Tack föräldrar för bra pigment. Blir nog lite sol imorrn också. Helt absurt, jag måste köpa solskyddsfaktor. Den 12:e oktober. Det är inte normalt.

Är i alla fall helt sjukt inspirerad av den här söta tjejen. Det är Maria Montazami's dotter, Sara. Hon bloggar på Veckorevyn, verkar hur mysig som helst och är slående vacker. Och gissa vad? Svensk mamma, iransk pappa.

Babe, vi kommer få så jävla snygga kids.

Hursom. Hon pluggar i San Diego och stilmässigt är hon precis vad jag behöver. Jag är så över Elin Klings skinnbyxor vid det här laget. Måste inse att jag bor i Kalifornien och behöver utöka min sommargarderob, inte min höstgarderob. Sara klär sig sådär typiskt Cali-aktigt - mjukt och flickigt med snygga skor. Trender spelar mindre roll när det är 30 grader varmt varje dag. Så jäkla fin är hon. Kika in på Veckorevyn och hitta henne, lovar att ni kommer le innan ni läst klart första inlägget. (Längst t.h på första bilden)

Jag går fyra kurser. En av dom heter Digital Techniques 3. I DT 1 lärde vi oss Photoshop. I DT 2 lärde vi oss Illustrator och InDesign. I DT 3 lär vi oss Flash.

Jag har fyra dagars helg varje vecka. Fredag-måndag är jag helt ledig från klasser. Logiskt vore ju om läxor från de fyra klasserna spreds ut över de här fyra dagarna.

ICKE. Jag har bara gjort Flash den här helgen. Jag kommer bara göra Flash idag. Är 80 procent klar med projektet, nu måste jag bara art directa slutprodukten, sen kasta upp skiten på Youtube så ni äntligen kan se vad fan jag sysslar med. Men förstår ni hur sjukt det är? Liksom, varje termin finns det en klass man prioriterar över de andra, men så här illa har det aldrig varit. Resten av kursläxorna gör jag kvällen innan lektion. Hoppas till gud vår flash-läxa till nästa vecka är något mildare. Haha, ni skulle sett klassen när vi han berättade om läxan i tisdags. Folk tappade sina pennor, alla sjönk ihop, nån började typ grina. Helt sjukt.

Här har ni lite bilder på kläderna. Ganska dåliga bilder, så ni får se mer ordentligt nån annan gång. Skulle helst av allt bära spetsgrejen till höga, svarta skinnshorts, men det har jag inga.

IDAG ska vi förövrigt hämta ut gymkort! Äntligen. Jag skiter i hur mycket vi har att göra. Nu jävlar ska vi bli fit.

Puss.

Det här eventet skapade jag nyss:




Och det slog mig hur roligt det hade varit att ha Jonna och Elin och Jenna här. Jag vill se alla tre i kurvkramande klänningar, vackert smink och 50-talslockat hår. Jag älskar våra vänner här, men ibland känns det surt att inte kunna dela födelsedagar med de man älskar mest.

Med det sagt - fy satan så kul det ska bli!

Puss.

Lite bilder från idag. Frukost, jag och kläder. Jag färgade håret igår, bara blont igen. Blev helt okej, tycker jag.

Kläderna är från Forever 21, var inne där idag - en grå mysig väst, en glittrig spetsgrej och en senapsfärgad halsduk. Plus en borste. Cirka 400 spänn för allt.

Imorrn ska det bli satan 27 grader, på tisdag helvete 28 och på onsdag VAFAN - 29. Över 25 hela nästa vecka. Vad är det som sker? Det blir ingen höst i år och jag är så sjuuuuuukt trött på mina sommarkläder.

Puss!

Det här är det enda negativa med att plugga nåt man älskar så mycket:

Hösten har bestämt sig för att utebli i San Francisco i år. Såhär varmt var det inte förra året, men nu jävlar. Behagliga 23 grader varje dag. Tyvärr har jag inte mycket tid över att njuta av det. Tänkte köpa en höstjacka, men vad fan ska jag göra det för. Lutar snarare åt nya jeansshorts.

Puss vänner.

Flash. Hela helgen. Frågor på det?

Från Zaras höstkollektion. Den grå jackan med svarta ärmar dör jag lite för.

Hej gänget.

Jag ska gå och lägga mig NU, men ville bara att ni skulle få veta hur min dag sett ut.

14:00, då jag börjar bli produktiv (mornarna ibland, oftast inte), satte jag igång med Flash. Har inte varit ute sen dess. Har gått på toaletten. Farid lagade middag, då tittade vi på 30 Rock. Klockan är 3:30 nu, på natten alltså.

Ungefär 12,5 timmars effektivt arbete, om man räknar bort paus för äta. Det är vad jag gör. Varje dag. Farid också. 12-16 timmar om dagen, framför datorn. Hela helgen. Utan avbrott.

Så om jag försvinner ibland, eller om jag skriver för mycket om mode eller andra fjantiga saker ibland, försök ha överseende. De få stunder jag tänker på annat än reklam så söker jag mig oftast så långt bort från det som möjligt.

De bästa lärarna säger att man måste älska reklam besinningslöst för att kunna bli något i den här branschen. Man måste äta, sova, andas reklam. Det är vad som gör en karriär. Inte medfödd talang. Utan hårt jävla arbete. Som i allt annat, typ vänskap och kärlek. Det är på det sättet jag vet att jag hittat rätt. Reklam är det ENDA jag tänker på.

Vad är det enda du tänker på? Det är det du borde syssla med i resten av ditt liv. Svårare än så är det inte. Passion först, alltid. 100 eller noll. Kom ihåg det.

Puss.

Min första idol i livet var Will Smith. Det började med Fresh Prince när jag var 6 år gammal. Jag såg varje avsnitt av varje säsong, tror dom körde i sex år innan det las ner. Sen gick ju re-runs såklart konstant. Will Smith var gud för mig. Rolig, snygg, allt. I serien rappar ju Will och Jazz flera gånger, många av avsnitten har med musik att göra i nån form. Så kom det sig att jag började lyssna på hiphop långt innan jag var tonåring. "Parents just don't understand", alltså, herregud. Det känns som hundra år sen.

Hursomhelst. Jag har älskat honom ända sen dess. Han är den högst betalda manliga skådespelaren i världen. Ingen, INGEN, kan dra så mycket folk som honom. Hans mest underskattade film är "Six degrees of separation". Jag älskar honom. "Seven pounds" dödade mig. Ja. Han är bäst. Kung, Gud, allt. Den enda kändisen jag velat åka och sova utanför grinden hos.

Så tyck att jag är löjlig, men det här får mig nästan att börja grina av stolthet, haha. Hur löjligt vacker hon är, likheterna med Will och Jada. Så otroligt häftigt att se nån med sån självklar talang och karisma ta över stafettpinnen från föräldrarna. (Och Jaden behöver vi inte ens nämna, var det nån som missade "The Pursuit of Happiness"?)

Hon är tio år. Sjukt häftigt, tycker jag. Och snygg video på det. Willow Smith.

EDIT: Uppdaterat inlägg.

Första utkast av en idé jag känner såhär inför:

Mjeh.

Typ. Men läraren gillar det. Klassen med. Vilket typ aldrig händer. Så det gör mig orolig. Typiskt mig. En positiv blir till en negativ. Haha, ganska sjukt, det är bara för att jag är så van vid att alla ifrågasätter allting. Så när folk äntligen säger "jag hajar" eller "det är bra", då tror man att nåt är fel.

Nåja. Vad tycker ni? Fattar ni? Jag vill inte säga att det ger mer energi, för det säger alla energidrycker redan. Istället har jag fokuserat på den där känslan man får när man är lite seg i huvudet, att man inte kan koncentrera sig, att man låter tankarna glida iväg.

Åsikter, per favor.

Haha, ÄLSKAR det här. Just precis såhär ska reklam vara. Jag är förmodligen del av målgruppen och det slår precis där det ska slå. Roligt och seriöst på samma gång. Vem som än gjort det - hatten av. Lite konstig himmel och val av sjö (ser inte direkt ut som badväder), men apan och kroppshållningen är oslagbar. Inspirerande.

Hej hjärtan.

Lååååång dag igår. Tisdagar är värst. Enda dagen då jag har två lektioner. Min idé sågades för flash, så upp på hästen och börja om typ. Måste komma på idé för tre web-banners, plus art directa, plus animera, sen sätta in i en mapp, sen art directa en ny flash-fil, som sen ska hämta alla små barn när man klickar på knappar och..

ni vill på riktigt inte veta.

När Farid fick höra min läxa sa han "jag flyttar in hos Alex den här veckan". Haha. Han vet hur jävla sur jag blir när jag har för mycket att göra.

I övrigt blir jag så otroligt besviken på karaktärslösa människor. Vill inte ha folk i min omgivning som vänder kappan dit vinden blåser flest möjligheter just då. Gillar du inte en person så gillar du inte den personen. PUNKT. Sen att personen ifråga är korkad nog att gå på det är en annan sak. Men besviken, det är ordet som står för vad jag känner just nu. Nyss var det han och alla hans vänner du sågade. Det får mig att undra hur mycket skit du snackar om mig bakom min rygg. Och du vet exakt vem du är.

Nu ska jag äta och sen ska jag - TADA! - fortsätta plugga. Den här terminen dödar oss, och vårt sista andetag tar vi med ett leende på läpparna. Reklam, alltså. Himmel och helvete i ett litet, litet ord.

Puss.

Forever 21 leverar verkligen på skofronten just nu. Jag funderar på de grövre klackarna med vit fårpäls och de svarta enkla bootsen. Vilka gillar ni mest?

So, updates:

- Lucas har förmodligen förhudskatarr. Lucas är alltså min hund, inte min pojkvän. Fortfarande irriterande.
- Flash har dödat mig, men jag är klar med dagens läxa. Två timmar innan lektion. Score.
- Min lärare tyckte väldigt mycket om logon och ad:en jag gjorde för Mandalay Entertainment Group, som är ett produktionsbolag. (Gjorde bägge igår kväll, så med tanke på hur kort tid jag jobbat på det är jag nöjd.) En av filmerna Mandalay är ansvariga för är Donnie Brasco. Har ni inte sett filmen kommer ni inte fatta ad:en. Vet ni inte vad ett produktionsbolag är kommer ni inte heller fatta ad:en. Men skitsamma:

Logo:

Jag ljög, förresten. Vi säger godnatt med de sista bilderna från engångskameran såklart. Från i lördags.

Så. Puss!

Vi säger godnatt med en gammal favorit.

Tror du att du inte gillar hiphop? Tryck på play och ställ dig och diska. Sen säger du till mig att du kunde låta bli att gunga med till den här.

Puss hjärtan.

Jag ÄLSKAR att Asos av okänd anledning slutat ta betalt för shipping från och till USA. Det är så jäkla bra. Inga summor tillagda, det är precis som att köpa i affär. Med bonusen att du slipper gå till affären. Sen gillar jag sidans nya copy också "Welcome to the world's biggest wardrobe". Otroligt smart och ändå så enkelt, att ingen tänkt på det förut.

Beställt och skeppat idag, allt från sommarrean. Hoppades hitta ett par skor, men fanns inga klockrena. Så det fick bli kjolen från det här kollaget, sänkt från 45$ till 25$, och matchande halsband/armband. Totala summan 37 dollar, svenska kronor - 250 spänn. Fint som snus.

Favoriter hos Topshop.

Okej, snabb genomgång av helgen:

Fredag - firade 2 år.
Lördag - var på inflyttningsfest hos två svenska tjejer, massa trevligt folk, bra musik och god sangria.
Söndag - handlat på Container Store, ätit thai, tittat på avsnitt 7, säsong 4, Mad Men, grinade som två barn, bästa avsnittet hittills. Jag älskar alla karaktärer i den här serien, ni MÅSTE titta. Sen har vi hållit på lite med ett projekt ni får se imorrn. Det har att göra med foton, i alla fall.

En sak vi har gjort till tradition är att köpa med oss ett par engångskameror innan kvällar/dagar vi vet kommer bli speciella. Så självklart gjorde vi det i fredags. Hade ett par kort kvar på lördagen, så den fick hänga med ut då också. Det är något speciellt med engångskameror. Jag älskar att redigera bilderna i efterhand. Allt känns mycket mer äkta. Känslan är djupare. Fotona lever verkligen. Det har ingenting med kvalité att göra, obviously, det blir ju mycket sämre med engångs. Men ändå köper vi det varje gång vi vet att vi verkligen vill minnas något.

Några stycken från i fredags då, som sagt. Älskade engångskameror. Påminner oss om att saker och ting inte alltid behöver vara perfekt.

Två vackra kvinnor och mycket inspiration inför hösten (och en liten spark i röven till Jonna, titta, Rebecca kör också klänningen! Så. Jävla. Snygg). Vippiga läderkjolar känns väldigt fint just nu.

Container Store har rea på hyllor. Vi skulle komma därifrån med nåt till badrummet, men det blev vardagsrummet och Mad Men-inspirerat istället (får nog lägga till lite whisky och glas där på toppen så trivs Farid). Väldigt fin tycker jag. 60 dollar, sänkt från 80. Eftersom dollarn är så låg har vi råd att lägga lite mer pengar på lägenheten. Plus att vi inte köper mycket annat.

Vinet köpte vi uppe på Cala Foods, mataffären som är närmast oss. Var där och storhandlade igår, jag betalade maten, Farid vinet. Totalt gick det på 160 dollar ungefär. Farid tycker vi ska handla smått en gång i veckan, men jag gillar att storhandla. Känns som man köper mindre skit då. Och självklart hittade vi en påse och en skylt där det stod "10 % off when purchasing six bottles of wine". Så nu har vi tre röda på hyllan och tre vita i kylen, haha (mycket billigt, Lindemans ligger exempelvis på typ 35 spänn, kostar väl kring 80:- i Sverige).

Sparris, majs, avocado, lök, morötter och svamp istället för chips, godis och cola. Pappa hade varit så stolt.

Puss.

När vi pratar om foton med känsla, haha, älskar den här:

Från Gynnings blogg. Hahaha, alltså jag skrattar så fort jag tittar på den.

Jag brukar inte bry mig om sånt här. Men jag måste visa er hur Simon valt att visa det vackra med San Francisco, det unika. Se dimman skölja över vår stad. Videon är knappt tre minuter lång, jag rekommenderar starkt att se den i dess helhet. Kanske framförallt relevant för er som gillar foto. Det här är en time lapse, foton han tagit med 5-7 sekunders mellanrum.

Underbart.

(klicka på bilden)

Så nära att knäcka Smart Car-nöten nu. Har jobbat oavbrutet på detta i två veckor. Försöker komma på nånting som har "legs"; nåt som kan köras under en lång tid och som verkligen går att spela ut över många medier.

Jag är på väg.

Farid är full, förövrigt. Vi ska nog sova nu. Otroligt trevlig inflyttningskväll hos Carro och Hedvig ikväll.

Ses imorrn gänget, puss.

Igår var jättefint. Vi gjorde oss i ordning tidigt, var ute ur dörren vid 7. Gick ner till Cantina och tog våra favoritdrinkar, Farids är nån kryddig rackare och min är en blackberry/basil med vodka som är GUD. Alltså den är så god. Älskar basilika. Dom muddlar färsk blackberry och så citronjuice typ och sen muddlar dom basilika och sen färsk basilika på toppen och så fyller på med vodka. Det smakar som ren himmel.

Där satt vi och tjattrade i mörket. Älskar den baren. Känns som man stigit in i nåns vardagsrum. Hiphop man glömt att man älskade spelas av den entusiastiska DJ:n, bartendern är behagligt långsam i allt han gör. Här har ingen bråttom. Om jag nån gång får nån kär vän på besök kommer Cantina vara första stället vi besöker.

Efter drinken tog vi en taxi ner till Coco 500 i Soma. För exakt ett år sen var servicen sådär, maten helt okej och notan svindyr. Det här året har dom steppat upp sitt game (vi har alltid återvänt för atmosfären, drinkarna, stämningen i baren). Nu fick vi ett bord direkt. Blev serverad en väldigt god 5-dollarsöl, en smutsig blond öl som smakade silke. Farid drack whisky sour tror jag. Han beställde in kanin med vit sparrispuré, jag en HEL fisk med färsk basilika (igen - älskar) och så mixad svamp i rödvinsreduktion på sidan av.

Alltså. Jag vill dit och äta samma sak idag igen. Har bara fått hel fisk i Thailand förut, men den här var ännu godare. Och så basilika. Och så världens snyggaste kille mittemot. Servicen var så bra att vi var klara på typ en timme, då åt vi efterrätt också. Farid tog citron-pannacotta med jordgubbar, jag åt fryst banan med chokladöverdrag. SJUKT gott förövrigt, måste försöka göra det hemma.

Tror det var Jenna jag sa till förut att mat/sprit är dyrare i San Francisco, har kommit på att det nog inte är sant. Varken i mataffären eller ute. Min öl kostade som sagt 5 dollar, det är 34 spänn. Notan för två huvudrätter plus en extra sidorätt, plus två efterrätter, PLUS en drink och en öl gick på 90 dollar. Det är 615 spänn. Inte fan är det dyrare än Sverige? Det här är ju ingen lokalkrog heller liksom, det är ett fint ställe.

Hursomhelst. Efter middagen fixade restaurangen taxi åt oss, sen hoppade vi in på Sugar Café en snabbis och kramade Akeem. Han gav oss 20 VIP-kort till vår favoritklubb Cellar i anniversary gift, så jävla söt. Varje kort gäller för två personer dessutom.

Och det leder mig in på vad poängen med det här inlägget var från första början. Efter åratal av upp och ner på det här området så står jag nu och är så otroligt lycklig över människorna jag valt att ha i mitt liv. Jag vet att det är ett resultat av att jag vågat radera idioter. Vilken otrolig skillnad det gör med fina människor i sitt liv. Ni vet vilka ni är.

Theresa, min älskade vän från Berghs, skickade ett så fint mail till mig häromdagen att jag nästan började grina. Piff och Puff, som jagar äventyr i Köpenhamn respektive Perth, kommenterar och har åsikter, bryr sig, engagerar sig; det betyder så mycket. Jenna, som mailar mig bara för att skriva av sig, jag älskar dig. Viktor, jag saknar dig, jag hoppas du får allt du är ute efter med din utlandsperiod. Och i SF, herregud. Mindy, Yaz, som alltid passar hunden, Carrie och Jared som jag önskar vi kunde bli fulla med mycket oftare, Bella, Cristopher, Carro, Anton, Amanda, som visat mig att jag VISST kan älska svenskar, haha. Det finns för många att nämna. Vilket är underbart.

Alla som bryr sig om mig, och om Farid, om oss som par - jag älskar er. Vänner betyder mer än vad jag förstått tidigare under mitt liv. Så - tack. Ni är bäst.

Puss.

Den andra födelsedagspresenten från Farid. Jag dör. Tack gud för att Shopnastygal finns, deras small-strl är som sydd efter min kropp. Den här klänningen sitter tight på alla de rätta ställena, samtidigt som jag både kan andas, äta trerätters och dansa i den. Har aldrig någonsin känt mig så snygg i en klänning. Vill aldrig ta av mig den, haha. Trodde jag skulle störa mig på de markerade axlarna, men det gjorde jag inte. Perfekt längd är den också. Jag är kär. Matchade den med lite busigt rakt hår, träklackar och sotade ögon.

Typ 80$ hos shopnastygal.com.

// I have never felt this stunning in a dress. Thx babe for the best anniversary gift ever, I never wanna take it off.

När vi var ute och gick imorse stannade Farid plötsligt upp och sa "Grattis!". Och så pekade han in mot Sephora och sa "gå in och välj fritt". Ganska underbart. Det blev den här paletten, Smoky Eye från Too Faced som en av mina favoritbloggerskor tipsade om för nån vecka sen. Ska bli så kul att testa den ikväll. Borde köpt rouge och foundation och en hel drös andra praktiska saker, men det här är mycket roligare, haha. Älskar att den kommer med instruktioner också, det behöver jag garanterat.

Fast jag är mest eager att visa er den andra presenten. Jag dör. Fast den får ni se sen när vi ska ut och käka middag.

Puss.

Det var inte alltid självklart att vi skulle stå här. Jag slås fortfarande av en enstaka sak gång på gång:

Jag kan inte förstå att du levt 25 år utan att jag ens vetat om att du fanns.

Vi har alltid pratat om att det var helt fel timing. Vilket stämmer på många sätt och vis. Du var redo att vara singel, jag var på god väg in i ett helt nytt liv. När jag klev in på Berghs hade jag inte en tanke på att träffa en ny kille. I helvete heller. Och det första jag minns är inte heller du. Det första minnet jag har är Theresas vackra ansikte och stora leende när jag först klev in genom de där dörrarna. Och jag minns hur jag försökte pusha er två tillsammans, kanske för att jag inte till fullo ville inse vad du gjort med mig.

Men jag tror vi träffades i precis rätt sekund. Jag behövde dig. Och du behövde mig. Och det borde inte vara så svårt att erkänna, men är man stark och har vant sig vid att vara stark, då är det svårt ibland. Du har fått mig att förstå vad som är viktigt. Och jag vill att du ska veta att när jag ser tillbaks på vår historia, så ser jag inga tårar, inga falska vänner, inga brustna drömmar. Jag ser bara hopp, och kärlek, och skratt.

Jag trodde aldrig att ett förhållande kunde vara spännande på det här sättet. Jag längtar efter att se vart vi står den 1:a oktober 2011. Varje dag är ett äventyr.

Jag älskar dig och jag älskar att vi varit vi i två år idag.

//

I just want to spend my life making you laugh. This is what you've done to me. Your happiness is my happiness. And I never want to spend a day without you. I've loved you in Stockholm, I've loved you in Borås, I've loved you in Linköping, I've loved you in New York, I've loved you in San Diego, I've loved you in San Francisco; I've loved you in every city we've ever been and I'll love you in whatever city the future holds for us. I just love you. Happy 2-year anniversary babe.

Glömt bort att visa. En outfit från ett par dagar sen. Så snuskigt varmt här att man vill gömma sig i en buske typ. Men då blir man ju inte brun. Så man sitter i solen istället. Fast då blir man inte heller brun, man blir röd. Men skitsamma. Orka köpa solskyddsfaktor sista september, det känns som slöseri med pengar. Men får vi en till sån här våg av värme så kanske det får bli så. I minst en vecka framöver ligger vi kring 22 grader i alla fall. Långt bättre än 35 som vi haft senaste tiden.

Men likväl - hej då alla strumpbyxor och ponchos jag köpt. Hösten glömde jag i Sverige.

Puss.