Jag har ingen aning om hur jag fick så många kreativa vänner. Ingen av oss gick en kreativ utbildning. Och ändå står vi här fem år senare, ritar, målar, inspirerar (förhoppningsvis).

Jonna inspirerar mig. Ofta med hennes foton, alltid med hennes skisser. Jag älskar sättet hon ritar på. Det är verkligen som en blank canvas för någon som mig. Jag ser alltid oändliga möjligheter i det hon gör. Nu pysslar hon med ett projekt för en hemsida, och har än så länge bara påbörjat jobbet, men jag kunde inte låta bli att gå in och pilla lite. Sketcherna är alltså Jonnas, sen har jag färgat kläderna och lagt till hattarna i Photoshop. Tog 20 min ungefär. Sjukt kul, bra mycket roligare än läxan jag borde ha gjort under den här tiden.

Puss gris, du är fin.

Det här är alltså en påstådd kreativ människas verk. Idag på lektionen satt jag och ritade på min Urban Outfitters-påse medan Cameron snackade.

Den där bruna fläcken är glass. Jag reserverar mig för alla glassar i världen just nu. Jag har ingen kompis här att rymma till. Jag har bara min glass. Och Lucas.

Tänkte att jag skulle visa min progress med Mandalan, eftersom det är min final i Color & Design:

#1



Det här var min andra skiss. Den första skissen var mycket mindre komplicerad, läraren sa åt mig att lägga till mer grejer. När jag visade upp den här hade jag tur - han älskade den. Han sa att formerna var väldigt inbjudande och att den kändes varm. Jag tyckte också det och bestämde mig för att använda ett rött color scheme (blått hade varit det andra alternativet).

#2



Jag var verkligen inne på att använda starka färger och när jag gjorde den här tyckte jag den var skitsnygg. Ett rött color scheme betyder att jag rör mig mellan röd-orange till röd till rödlila till blått till blålila. Accentfärgerna är grönblått och gulgrön. Jag hatar gulgrönt, så höll mig borta från det.

När jag presenterade den här var han inte direkt lika lyrisk som jag. Han tyckte om det, men sa att jag borde ha starka färger i mitten och tona ner bakgrundsfärgerna. Då blir den inte lika platt. Olika saturation i färg ger djup, det vet jag ju, så borde fattat det innan.

#3



När jag satt och lekte med färgerna i klassrummet efter hans kritik så insåg jag att lavendel förmodligen måste vara en del av mandalan. Det här är min absoluta hatfärg nummer ett, jag avskyr lavendel, skulle aldrig ha på mig det, skulle aldrig ha grejer i mitt hus som är i den färgen. Men för att få ner saturation på en färg så blandar du med vitt, och mörklila blir således lavendel till slut. Jag försökte ha öppna ögon och insåg till slut att det gjorde det mer sofistikerat, till skillnad från min första som i jämförelse ser ut som ett barn varit och pillat.

Förändringar: Bägge bakgrundsfärgerna är kraftigt nedtonade, de bladlika formerna som löper längs kanten är samma lavendelfärg fast i mindre saturation. Jag har behållit det kraftigt saturerade i mitten, men tagit bort det röda som fanns i cirklarna och ersatt med röd-lila. Det röda kopplade inte samman till något annat i designen och fick därför ryka.

När jag tog in den här till lektionen idag så sa jag till honom vad jag inte gillade med den. Färgerna tycker jag om, men om man ser den på långt håll så blir de gröna ytterkanterna och de gröna bladen i mitten de formerna som står ut. Det skapar en egen enhet som jag inte gillar alls. Känslan i mandalan vill jag ha fram i de mjuka partierna i mitten, jag vill inte att det andra fokuset ska vara en fet grön blob i varje hörn. Läraren höll med och sa att jag skulle prova mig fram.

#4



Det här är vad jag bestämt mig för nu och ska måla. Jag bytte plats på den blågröna färgen i kanten med de lila cirklarna innanför, och genast försvann den där enhetskänslan jag fick tidigare. Nu är allt i ytterkanten blandat med vitt, alltså nedtonat. Alla färger connectar med något annat i bilden.

Jag är nöjd. Jag hatar lavendel, men här förstår jag syftet. Det gör det mer moget, på nåt sätt. Färgpsykologi är väldigt intressant. Nu ska jag bara måla skiten.

Puss.

my mom would be proud.

Älskar den här bilden av en konstnär från Costa Rica. Målade den för en läxa i Color & Design.

Just det. Ny grej, måla en scen för Color & Design. Jag gillar verkligen vad jag gjort, börjar bli bättre på det här med varmt, kallt, skuggor och djup tror jag. Ville att klänningen skulle ha en lite tjockare, stickad klänning. Tror jag börjar få grepp om enkla texturer. Inte klar, men ändå:

blev lite bättre med skuggning. nu sticker jag till skolan. har testat ännu ett sätt att locka håret med locktång, mer korkskruvar den här gången. farid gillar det. jag med.

 

klockan är snart halv ett. jag sitter och sketchar ansikten och tänker "jag vill aldrig mer rita i hela mitt liv". aldrig har jag längtat efter det skrivna ordet så mycket som nu. guuuud så jag hatar ansikten, sämst, bort, försvinn. det kommer liksom inte naturligt för mig. det tar farid fem minuter att sketcha upp ett ansikte, det kan ta upp till två timmar för mig. jag ser liksom bara att nåt är fel, jag ser inte vad som är fel. jag är ritblind. snippnylle.

en äldre dam och en ung kvinna med stor väska. slarvade med händerna, var bara för trött.

början på målningen av min goda vän elins ansikte. jag vet, det ser lustigt ut, men vänta får ni se! tur att hon är snygg, annars hade jag inte orkat glo på henne såhär länge ;)

jag sketchar jonna i bläck, vi ska ha fem personer tills imorrn. närbild eller helkropp spelar ingen roll. jag kan inte rita, men det här är väl helt okej. ser i alla fall lite av jonna däri. kanske är det lättare när det är ett ansikte man känner.

snarare tracing, men ändå. paint by numbers type thing.



skuggorna är blågröna, sen går det från mörkbrunt till ljus-ljus-brunt. de två färgerna jag använt är blå-blå-grön och röd-röd-orange. sen mixat dom samt addat svart för skuggorna och vitt för highlightsen. tro mig, det är mycket svårare än vad det låter.



ska försöka få till bättre bilder sen. puss elin, jag älskar dig!