Haha, det här är mysigt tycker jag. Hittade massa gamla bilder från första tiden på Berghs. Här hade jag precis insett hur fin Farid var och så smått börjat förstå att jag ville ha honom i mitt liv. Här vägde jag också fyra kilo mer än idag, har ingen aning om hur jag ska få tillbaks dom, men ska försöka. Jag hade ungefär samma frisyr som nu, men var mycket blondare. Jag ser så ung ut, haha, det är bara ett år sen.

De här fotona är alltså från hösten 2009, från nåt ställe på Regeringsgatan, Södra Teatern och så Soap.

Lite ledsen idag. Har sett fram emot resan till Lund och till favorittjejerna länge, och nu är den ena inte där när vi kommer och den andra har en viktig tenta två dagar in i vår resa. Jag verkar oförmögen att fixa kvalitetstid med de bästa vännerna jag har, och då känner man sig ganska misslyckad. Hoppas på att det blir lika bra som jag sett det i mitt huvud i alla fall, även om förutsättningarna inte är dom bästa.

Hade nån form av hemmafest här igår, på Chris initiativ. Jag hade kul. Men om det var något som ändrades igår, så var det bara att min uppfattning om Värmdö cementerades ännu mer. Jag är klar här. På alla sätt. Jag har haft alla diskussioner, jag har varit på alla fester, jag har bråkats och kyssts tillräckligt här ute. Mitt liv är på en annan plats nu och det bästa med den här hemresan är att jag insett det till fullo.

Bilder från igår kan ni ju få i alla fall, se och njut:

Det är nånting med Värmdö som ger mig sån ångest. Pratade med Viktor i telefon häromdagen, jag älskar honom för att han lyssnar på mitt gnäll, men han hade en teori om att det hade känts bättre att komma tillbaks om jag hade lägenhet i stan. Mycket möjligt. Allt med Värmdö ger mig ångest. Att gå på bussen, att allt är så tyst, att allt ser precis likadant ut.

Annars har jag haft det väldigt trevligt inne i själva stan. Pappa tog med mig på Wallmans salonger igår.

Det var mycket roligare än vad jag trodde. ABBA-tema, fast dem spelade ganska mycket på andra grejer också. Oväntat god mat, trerätters. Laxtartar, oxfilé och nån chokladvariant. Vi drack Mariestads till. Wallmans ligger undangömt, mellan Blasieholmstorget och Nybroviken typ, sjukt att folk ens hittar dit. Vi gick in en sväng på Hotel Radisson innan för en öl, stort misstag. Fantastisk inredning, men ett hotell utan öl har jag aldrig varit med om. Dem hade EN öl. Spendrups på fat. 40 cl för 63 spänn, och trots att han påstod att det var starköl så smakade det vatten. Sämsta ölen jag druckit på länge. Visste sen tidigare att både Spendrups och Åbro är katastrof, men det här var riktigt, riktigt illa.

Hursom. God mat, fantastiskt duktiga sångare/sångerskor. Showen var lite väl lång för mig, 4 och en halv timme. Höll på att dåsa till där efter all mat. Vi kom hem säkert i alla fall, tog nån jävla ockertaxi till Slussen för hundratjugo spänn, men man får skylla sig själv. Skitsamma.

Sjukt jetlaggad fortfarande. Gick ju upp typ 5 i morse, åt knäckebröd med kaviar och drack julmust, sen sov jag från 9 till 13 typ. Nu väntar jag på att Jenna ska ringa, förhoppningsvis kommer hon ut hit med Lexus och dricker upp en flaska vin med mig. Jag tvivlar på att det dagliga intaget av alkohol hjälper min jetlag, men skitsamma. Nåt måste jag ju göra.

Puss.

Hej älsklingar.

Idag är jag, trots bakfylla, på oförskämt bra humör. Hade en fantastiskt rolig kväll igår. Den började fel på alla tänkbara sätt:

- Bussen var väl en tjugo minuter sen typ. Och det var riktigt kallt igår. Jag trodde jag hade förfryst fingrarna där ett tag. Riktigt jävla kallt. Och där satt man och väntade.

- Jag var tvungen att vara inne innan 22 eftersom Felix portkod slutade fungera då. Han bor i en otroligt fin och stor lägenhet mitt på Mariatorget, och det skulle ju vara kul att spendera kvällen där istället för på gatan.

- Var där två minuter efter 22. Kom en annan tjej som bodde där. Hon hade mot alla odds glömt både nycklar och mobiltelefon inne i lägenheten. Efter harvande med telefonautomat så kom Mia, Felix flickvän, ner och öppnade i alla fall. Fint att komma in i värmen. Alla hemlösa dog igår. Allvarligt, omöjligt att överleva ute i den där kylan hela natten. Minus 17 var det.

Sen blev det fint i alla fall. Skitkul att träffa Felix och Mia. Det här är alltså kompisar från Berghs som pluggar i Sydney. Dom råkar också vara det andra kärleksparet som träffades på Berghs, och som hållit ihop sen dess. Det är kul tycker jag, att Berghs alstrade två snygga par. Det är jag dom evigt tacksam för.

Mia och Felix


Vi drack öl innan vi gick till Wollmars (stavas det så?) för att dricka mer öl. Självklart satt halva Värmdö där inne, haha, så jävla typiskt. Hälsade inte på någon, igår var en kväll för framtiden, inte för det förflutna. Mias bror Jesper var med också, otroligt trevlig och rolig kille. Vi garvade i nån halvtimme innan vi gick ner till Debaser Slussen. Jag försökte smita in utan att betala, det försöker jag alltid, men det gick tyvärr inte. Som tur är var kvällen definitivt värd en hundring.

Inne vid ett bord satt älskade Joakim, också från Berghs, och han råkade ha astrevliga kompisar också. Det blev bara så himla fint alltsammans, och jag är så glad att vi sågs och festade. Det var en kväll som kvällar ska se ut. Mia spillde en hel öl i mitt knä, jag blev upplyft av Jocke som alltid är så söt och säger att man är snygg, det var aldrig nån kö till toaletten, vi hade bord, ölen var svingod, musiken var bra. Allt bara stämde. Det stämde så bra att jag inte fattade nånting när lamporna tändes. Vi stängde stället, var alltså där till 3.

Så fick man uppleva lite svensk kill-intelligens också. En skåning, haha, så jävla typiskt när jag redan har massa fördomar mot skåningar. Han var söt och trevlig, och jag pratade med honom för att jag antog att han var polare med antingen Mia eller Jocke. När det visade sig att han inte var det så kände jag inte för att prata med honom mer. Nej, men då hade ju han bestämt sig för att han skulle få ligga ikväll. Och blev sur som fan när jag sa nej. Innan var det "gud vad charmig du är" och "trevligt att prata med nån som har lite hjärna", men så fort dörren till sex stängdes så var jag världens sämsta människa. Jocke var snabb på att kalla mig sin tjej, och skåningen kallade mig puckad innan han försvann.

Okej, jag fattar. Man kan inte vara trevlig mot killar utan att dom tror att dom ska få ligga. Jag vet det redan, men varje utgång hoppas jag att den fördomen ska ändras. Det gör den aldrig. Jag vet. Okej.

Vi gick ut för att ta en taxi till Telefonplan, efterfest hos Jocke. Mitt framför taxin och framför hela gänget, typ tio personer, så gör jag världens jävla vurpa och landar på röven. Alla garvade, Mia hjälpte mig upp. Fint. Gjorde inte illa mig i alla fall. Det komiska är att jag stod still. Hur fan gör man en stillastående vurpa? Full som fan var jag, förmodligen därför.

Taxi till telefonplan. Några öl, och då började jag bli riktigt trött alltså. Men det var så fina människor att man piggnade till efter ett tag. Jocke underhöll oss med gitarrspel och skönsång, Bon Ivers "Stacks" (jag vet, älskling), och det var så fint att jag överhuvudtaget inte förstår hur den killen är singel. Kvällen slutade med ännu en taxi tillbaks till Mariatorget, en korv på sleven och så sänggång i Felix syrras rum vid halv sex-tiden.



Jocke

Jag överdriver inte när jag säger att det här var den absolut bästa starten mitt 2010 kunde få. Älskade vänner och nya bekantskaper. Mias bror var den bästa killen jag träffat på länge. Smart, rolig och vad man kallar en aktiv lyssnare - jätteintresserad av allt trist som kommer ut ur min mun och följdfrågor och analyser. Bara bäst.

Kom hem vid 11. Det roligaste från kvällen var Felix tatuering på handleden, "Mia Rehn" står det. Det du, baby, haha. Jag fick nåt ryck när jag såg det, skrattade i en halvtimme. Hoppas verkligen att jag inte förolämpade dom, det var inte meningen. Det var bara så fint, så oväntat, så osvenskt på nåt sätt. Och så Felix historia om en av hans polare som tatuerade in sin tjejs namn, bara för att han ville göra slut med henne och sen sätta en bock efter namnet. Jävlar, vad jag skrattade. Det näst bästa var när Felix sa att Farid "är den godaste människan han nånsin träffat, så nära Jesus man kan komma". Haha.

Det var kul, för jag kände mig varm och snygg och levande. Alla var så bra. Och baby, varje gång Mia och Felix kysstes så tänkte jag med värme på dig. Och jag saknade dig, men det gjorde inte ens någonting. Deras kärlek gjorde mig bara glad att jag har dig, det räckte med det igår.

Tack vänner, för världens bästa kväll. Ni är fantastiska.

Puss.