Hej hjärtan.

Jag mår bra. Om ni undrar. Jag har mail i FB-inboxen från två av mina bästa tjejer som jag inte hunnit svara på, jag har en trasig kortläsare som jag måste fixa, jag har cirka en vecka kvar tills Emil, Ado och Franco anländer. Kan ju hälsa er grabbar att vi fick in fyra stormar till SF den här veckan. Har regnat konstant i 9 dagar. Vilket är extremt BRA nyheter, då det förmodligen passerat när ni landar. Fantastiskt att regnet kom precis mellan Jenna och killarna.

Det här var min midtermsvecka, har haft ganska mycket att göra. Ett stort art history exam i torsdags, det var alldeles för lätt att fuska, synd att jag inte visste det. Tog mig igenom multiple choice-frågor, bildanalys och två essäer, sen gick jag och åt hamburgare med Carrie och Jared. Pluggade resten av dagen, sen ringde min karl vid 9 och ville plocka upp mig. Packade ihop allting och var redo för att åka hem till honom, då frågar han om jag vill gå ut och ta en drink. Vi gick till White Horse runt hörnet, drack $6 whiskey sours och åt gratis popcorn. Skrattade, flirtade. Älskar att bara vara med honom. Vi kom hem till honom sent och satt uppe och pratade tills 5 på morgonen. Vid 04:30 frågade han mig om jag ville ha öl och pannkakor (fick mig nästan att gå ner på knä och fria på en gång), och så ställde han sig och började steka efter han serverade mig en Blue Moon, haha.

Han har ett sätt att ta i mig, se på mig och läsa mig som jag helt ärligt aldrig varit med om. Han säger "vad tänker du på?", jag säger "inget". Han säger "jo, ditt ansikte tänker", jag skrattar och säger "vad pratar du om?". Han säger "du tittade hit, och sen hit, och sen på mig, det är ditt tänkande ansikte". Jag kan inte dölja någonting från den här karln och det är det vackraste och läskigaste jag varit med om. Jag saknade passion i mitt liv - här är den. Dundrande, överflödig, sinnessjuk. Vi spenderar hela nästa dag tillsammans, han har en överraskning åt mig, han lagar middag, vi tittar på Avatar och han kysser min kind när jag börjar gråta och säger att filmen gör honom ledsen också. Han tittar på basket medan jag designar, han stryker mitt hår, jag älskar när han stryker mitt hår. Imorse lagar jag frukost, bakar brownies och dricker kaffe, fan i helvete, det finns ingenstans jag hellre är.

Jag ville verkligen inte vara kär. Jag ville inte ha en pojkvän. Jag ville inte riskera att bli sårad igen, jag vägrade riskera att ge allt av mig själv till någon bara för att se personen kasta bort det. Jag säger allt detta till honom med en klump i halsen, han håller mig och säger att han förstår. Ibland är det allt jag behöver.

Det är svårt för mig att lita på män nuförtiden. Jag kämpar för att komma över det.

Puss.