TELL ME AGAIN

Fin kväll. Även fast det börjar bli lite gammalt med att killar blir helt chockade över sättet jag tänker. Idag fick jag höra att jag måste ha anlitat en privatdetektiv. Tagit reda på vad han vill höra. Han sa att jag sa alla de rätta sakerna - "Hur vet du vad jag vill att du ska säga? Jag förstår inte". Han blev, på riktigt, så chockad över någonting jag sa att han lutade sig tillbaka och var tyst i fem minuter. Sen framåt igen. Tittade på mig. Länge. Jag skrattade och frågade vad han höll på med:

- Have you ever been close to something you don't understand?
- Yes.
- And you're just looking at it in disbelief, trying to understand where this came from and how it works?
- Yes.
- Well, okay then.


Och så tittade han på mig igen. Nästan exakt samma sak fick jag höra för inte så länge sedan av någon jag stod nära. Då satt jag i en lägenhet nånstans. Nu sitter jag på en bar med en ny bekantskap, det är andra gången jag träffar honom och han tar upp samma grej:

- You don't understand. That I'm having this conversation.. with a female.. it's completely baffling to me.

Konversationen handlade om hur folk är i förhållanden. Hur folk hanterar förhållanden. Hur folk kräver saker, hur folk blir needy och klängiga så fort för mycket utrymme ges. Hur folk, i alla lägen, i hela världen, bryr sig ÅT HELVETE för mycket om vad andra människor tycker. Och han pratade om förhållanden och tjejer som klagat på att han vägrat sätta stämpel efter ett par månader, att folk frågar, att ingen verkligen VET att de är tillsammans. Och jag sa:

- But it's not about everyone else. No one else matters.

Och han tittade på mig med uppriktig förvåning. Lutade sig tillbaka. Var tyst. Ursäktade sig. Gick på toaletten. Och verkade på riktigt leta efter dolda kameror på vägen dit.

För mig är det en självklarhet, men den här mannen har svårt att tro på att vi bara råkar tycka likadant. Han säger att det aldrg hänt. Hursomhelst. Han är i alla fall fortfarande lika rolig. Han är charmig, snygg, intelligent och jag vet att han ville kyssa mig ikväll. Jag respekterar det faktum att han inte försökte. Och jag ser fram emot att träffa honom igen. Och om någon undrar, nej, jag är inte förälskad, nej, jag är definitivt inte kär. Det var en fin dejt bara.

Puss.

Feedback

Comment:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0