Sitter och lyssnar på Musiq Soulchild och tänker på Emil. Haha. Han fyller år idag, grattis fina barn. Jag saknar dig och din underbara kvinna, och jag önskar ni kommer hit SNARAST. Dricker rödvin också, och det gillar ju ni har jag för mig.

Idag, alltså. Herregud. Jag orkar inte ens. Min video blev väl mottagen, lärarna glömde bort de tekniska aspekterna och pratade bara om den kreativa approachen. Det är alltid ett bra betyg. Jag har förstått nu vad Bryan menade förra terminen. Jag måste släppa lite på tyglarna. Leka. Jag la upp den där videon, som på riktigt spelades in helt oförberett, igår. Och redan har både min chef Kim från i somras och underbara Lotta från Berghs delat den med andra. Lotta benämnde det "lovely work", och det är exakt detta jag måste lära mig. Kreativt arbete behöver inte betyda arbete ur det traditionella synsättets vinkel. Kreativt arbete är något som kommer från hjärtat och berör människor. Den där videon fick Farid att le. Såna saker är värda mer än.. allt? Inte sant? Jag ska försöka lära mig den läxan. Lovar. Nu på stört.

Okej, tillbaks till idag. Efter TV-klassen, hjärtan. Då gick jag till Interactive, som är en ren Flash/After Effects-klass. Det bara smällde till. 3 färdiga koncept för ett brittiskt chokladmärke till nästa vecka. 24 storyboards. KUL. JÄTTEFINT. Jag älskar Flash, men alltså.. 24 storyboards på en vecka är inget skämt när du har tre andra klasser. Men jag är ju veteran i det här nu, så det går nog fint.

Hursomhelst. På fredag har vi inflyttningsfest! Älskade Gabriella är tyvärr i San Diego och kan inte närvara, i övrigt kommer nog alla vi bryr oss om vara här. Det kommer bli sjukt kul, och det är verkligen något jag vill fira också. Den här lägenheten är helt otrolig. Och jag har svårt att se att man kan ha en bättre rumskompis än Joanna. Ser fram emot det.

I övrigt har jag reflekterat lite över mitt singelliv. Ni måste förstå att det här är något helt nytt för mig. Jag navigerar som en blind, men jag tror det är ganska bra. Jag har inga fördomar, inga förutfattade meningar. Det som jag märkte både i somras och nu är att jag verkligen har kul med flörtande. Rent, oskyldigt flörtande. Jag älskar det. Det måste vara en av huvudanledningarna till att folk gillar att vara förhållandefria? Sms är ju så mysigt. Och jag lägger STOR vikt vid hur en person formulerar sig i sms. Kan en person hålla en sms-konversation levande, kan en kille få mig att skratta via text, då växer hans chanser oerhört mycket. Det visar på hjärna, helt ärligt talat. Att man är kvick, inte nödvändigtvis rapp i käften, men kvick, det gillar jag.

Och, om jag kan få bli lite mer intim, så älskar jag det här med att.. ha så mycket mer känslomässig kontroll nu än när man var yngre. Nej, det är inte rätt sätt att uttrycka det på. Nu kommer det låta som att jag sålde mig själv när jag var yngre, vilket jag INTE gjorde, men min poäng är att man har så mycket mer perspektiv på allt nu. Jag ger inte bort något gratis. Inte kramar, inte kyssar, inte sex. Passar inte det killen finns det dörrar åt alla håll. Och det är inget sånt där sjukt "jag är kvinna, jag ska ha all kontroll"-behov. Det handlar bara om att jag är tryggare i mig själv. Och det känns bra på ett sätt jag vet att jag inte kan beskriva.

En man som smsat mig en del (och gjort det bra) sa en sak till mig som fastnat i mitt huvud. Vi pratade om förhållanden och om våra respektive trust issues. Jag frågade honom:

- But every person wants to be needed. Don't you want to be needed?
- No. I don't.
- Really?
- I want to be wanted. I don't want to be needed.

Den meningen har fastnat i mitt huvud. Det är ju så sant. Jag är ju, för fan, EXAKT likadan. Men jag har aldrig fattat att det är så enkelt. Aldrig uttryckt mig på det sättet. Det är jag, och det har alltid varit jag.

Ja, ni. Allt det här är ett stort jävla äventyr, och jag lär mig så mycket om mig själv.

Ååååh Emil, nu kom akustiska versionen av Thugz Mansion... kom hiiiiiit.

Puss.