Jag är ledsen gänget. Mina två amerikanska älsklingar var här, sen kom även Jared och fick mig att skratta ännu mer, jag har haft en så jävla fin vecka och känner mig varm och gosig inombords. Det finns ingenting som kan skada mig med dessa vänner i mitt liv. Elin blev chockad över min höga falsetto när hon kom, hon undrade om jag var full, jag insåg att det är så vi pratar med varandra i USA. Haha.

Hursomhelst. Dessa vänner. Jag kan inte beskriva. På riktigt. Vänskapen jag har med dessa människor är något jag önskar alla. Vi har pratat relationer och kärlek över köttbulletallrikar på Vasamuséet, vi har garvat ihjäl åt oss Jareds ofrivilliga dopp i Ösby Träsk, vi har fått bulor i huvudet för att vi sittdansat till Gaga lite för nära bussfönstret, vi har ÄGT SÖNDER Soap en så fantastisk tisdagkväll (typ ALLA jag älskar var där, förutom Åberg, det var en sinnessjuk känsla med så många hjärtan på en och samma plats), vi har ätit pannkakor till yrvaken frukost, vi har gått, gått, gått, vi har druckit öl på Melanders, ätit grekisk fastfood i en park, asgarvat åt fula små franska bulldogs, vi har druckit champagne och ätit jordgubbstårta, firat Antons födelsedag, enats om att det svenska kaffet suger i jämförelse med det amerikanska, vi har suttit under ett bord på en klubb och hällt i medtagen whiskey i våra svindyra drinkar, vi har rökt som skorstenar, vi har ätit en FANTASTISK middag på Lebanon Meze Lounge vid Norrmalmstorg, vi har kramats, pussats och gråtit när vi sa hej då.

Jag älskar de här människorna så fruktansvärt mycket. Carrie, Jared och Joanna är helt, helt jävla otroliga. Jenna, Viktor, Anton och resterande människor som syns på de här bilderna också. Svensk sommar när den är som allra, allra vackrast.

Puss. Fler bilder kommer förövrigt. Har tusen till på telefonen. Det här är Joannas och Elins.

Hur det känns att ha världens vackraste vän? Jo, tack. Jävligt bra, måste jag säga. Alltså......................................