Vi har sett två filmer nu på senaste som är värda att beröra - 127 Hours och Black Swan.

127 Hours är alltså baserat på en sann historia om en kille som fastnar between a rock and a hard place nånstans ute i öknen. Det är 100 % James Franco i den här filmen, så gillar ni inte honom blir det svårt. Den här rullen är extremt hypad här i USA, den levde kanske inte riktigt upp till förväntningarna, men absolut sevärd. Blev lite besviken på slutet bara. Och, hör och häpna - jag gillar inte Franco speciellt mycket. Han har definitivt inte proved himself as an actor enligt mig.

Black Swan uppfyllde däremot alla omöjliga förväntningar. Natalie Portman är fantastisk i filmen, så sårbar och så sjuk i huvudet och så stark och svag på samma gång. Så fruktansvärt vacker och kvinnlig i ansiktet, och så en 12-årings kropp. Handlingen förvånade mig konstant, det här är en film där man får påminna sig själv om att andas med jämna mellanrum. Vidrig. Och otroligt vacker. Mila Kunis var också HELT otrolig, det finns inte en skådespelare jag hade bytt ut.

Slutet var bedövande. De sista tjugo minuterna är bland det bästa jag sett. Se den NU.