Ja, hörni. Hur många gånger kommer man inte gå igenom det här.

Jag vill bo i Chicago vid någon tidpunkt av mitt liv. Det är redan bestämt. Jag har inte bråttom, men jag vill inte vänta för länge heller. Alltid, undantagslöst, när jag följer min magkänsla så blir det rätt. Jag gjorde det med Berghs, med San Francisco, med Lucas, med att börja koda, med praktikplatser, med Obi, med uppsägningar, avslut och nystarter. Det funkar för mig.

Det finns någonting som väntar på mig i Chicago. Jag vet inte vad, eller hur det kommer påverka mig, men jag vill bo där i minst ett år innan jag fyller 30. Pratade om det här med O häromdagen när vi satt fast i galen trafik; förra sommaren spenderade jag tre dagar i Chicago, jag var så fruktansvärt sjuk att jag knappt kunde röra mig, och likväl slog det ner i mig som en blixt. Lägenhet, jobb, vardag. Chicago. Det är absolut en del av mina framtida planer.

Jag kommer ha fler hundar. När jag stadgat mig lite mer kommer jag köpa en kompis till Lucas. Har väldigt svårt att föreställa mig mitt liv utan hund nu.

Jag vill fortsätta dansa, skratta och skita i vad folk tycker.

Jag vill gifta mig, men det är inte på något sätt en prioritet eller ett mål i mitt liv. Det jag vill ha behöver inte nödvändigtvis en ring för att vara legitimt. Tidigare, säg ett år, två år tillbaka, så längtade jag väldigt mycket efter att bygga ett liv tillsammans med någon. Det har ändrats lite, och det är ganska coolt. Nu vill jag fokusera på mig. Jag vill göra saker för mig, bygga ett liv för mig. Det här med att förlova sig, köpa hus, inreda, barn, etcetera, jag har ingen klocka som tickar för allt det just nu. Allt det där kommer. Just nu njuter jag av att vara fri.

Jag vill alltid resa. När jag börjar jobba heltid vill jag ha som mål att resa två gånger per år.

Jag vill bygga en klientbas för web design / site development. Det här är något jag är jävligt duktig på och jag vill inte slänga bort det.

Puss.