make me laugh
Så enkelt är det. Och det här är ingen roll jag spelar i bloggen - det är sån jag är. Det räcker med att du är tråkig för att raderas från Facebook. Jag vill göra många saker här i livet. Jag vill gosa med min hund. Jag vill älska Farid. Jag vill resa med mina tjejkompisar. Och på riktigt har jag ingen plats för ointressanta människor. Folk jag inte ser upp till. Det är inte värt det. Livet är för kort. Tiden jag spenderar på att försöka prata med er är tid jag aldrig får tillbaka. Det är tid jag skulle kunna skratta.
Det är tid jag skulle kunna skratta.
Så enkelt är det. Ger du mig inte en känsla som når upp till den man får när man skrattar - DÅ ÄR DU INTE VÄRD DET. Så lever jag mitt liv och så tänker jag fortsätta leva mitt liv. Gillar ni det inte, vänd er till nån annan. Jag bryr mig innerligt inte.
Puss.
Säg ärligt att du aldrig ångrat den inställningen som gör att du förlorar vän efter vän...
Det var väl det som var pointen? Att hon är alldeles förträffligt nöjd med att förlora "vän" efter "vän", eftersom att hon inte bryr sig om dessa (mindre värda?) individer.
Sen att Cim är efterbliven - och fortfarande inte inser att hennes ständiga bråk med alla puckon tar betydligt mer tid än att nicka, se glad ut och passivt skita i de ointressanta. Det är en annan sak.
Ja, det är en annan sak vickeviktor. Men det är ju ack så sant, varför ödsla (ja, ödsla) tid på folk som inte betyder något? Varför hålla en falsk fasad? Alltså, ja, jag gör det... men jag försöker inte längre som man gjorde som barn. Det är en sak att vara artig, men att fejka en vänskap är väl det som tar mest energi av en.
om vän efter vän kan trilla av så lätt så var dem nog inte särskilt goda vänner från början.
Jag kan ärligt säga att jag önskar att jag kunde vara annorlunda. Det har jag sagt flera gånger. Jag önskar att jag kunde vara artig och snäll och inte bry mig, jag vet att mitt liv kanakse skulle ha varit mycket enklare då. Men det är jag inte. Och baserat på vem jag är som person kan jag ärligt säga att jag inte ångrar att jag förlorat "vänner".
Det finns inte en enda av dom jag förlorat som jag saknar. Det finns inte en enda som jag tagit bort utan anledning. Alla har ju liksom varit dumma i huvudet. Sen att Viktor tycker jag ska stå ut med lite idioter för att ha ett mer problemfritt liv.. Det är bara för han älskar mig så mycket ;).
