Hej. Död. Verkligen. Farids födelsedag igår. Vi gick och såg Richard Avedons utställning på MoMA. Extremt bra bilder, den mannen är kung på fokus. Jag fick skäll av en vakt för att jag gick för nära bilderna, men kom igen, man vill ju se detaljerna. Det var en stor utställning också, 100 foton kanske. Alla svartvita. Han har fotat Andy Warhol, typ hela kongressen, inklusive Obama och Ford, Brigitte Bardot, Marilyn Monroe, Louis Armstrong, Twiggy, Audrey Hepburn och många fler. Men bäst var hans bilder på helt vanliga människor, kolgruvearbetare från den amerikanska södern. Underbara, livfulla kort. Ni får se snart.

Efter utställningen sprang vi på dagsbio, såg Where the wild things are på Imax. FRÄLST. Jag vet inte om dom har Imax-bio i Sverige, tvivlar på det, men om det finns måste ni testa. Biljetterna var dyra, 17 dollar, men redan innan filmen började hade jag fått mina pengar tillbaka i ren upplevelse. Det är världens största bioskärm, med världens bästa ljudsystem. Svårt att förklara, men det är gigantiskt. Bästa bioupplevelsen någonsin. Filmen var bra, men boken är mycket bättre. Många av de roligaste sakerna hade dom ratat för filmen, synd.

Efter bion gick vi hem och möööööös, sen kom det hundra kompisar och invaderade vår lägenhet. Vi spelade King's Cup och blev svinfulla. Gick ut typ vid tio och blev ännu fullare. Elise och jag köpte tequilashots och efter det var det bara utför. Vi gick vidare till Cellar och dansade tills det inte fanns någon mer anledning att dansa. Då gick vi hem.

Det var länge sen jag mådde så dåligt. Var relativt söker på att jag skulle spy, faktiskt. Men klarade mig. Vaknade mitt i natten med alla kläder på, kändes som man var 15 igen, haha. Farid har gått iväg för att äta frukost med vår polare Akeem, han ska köpa med sig till mig. Jag antar att jag ska plugga. Och dö. Död.

Puss.