Hej gänget.

Jobbig klass idag. Jobbig dag, överhuvudtaget. Längsta dagen hittills. Läraren i Ad Creative spenderar en timme av lektionen med att visa massa reklam jag redan sett. Jag kan inte för mitt liv förstå hur hon kan tro att jag pröjsar pengar så att hon ska visa mig länkar på nätet? Jag kan hitta dit själv. Så jävla idiotiskt. Nevermind. Vidare till kritikdelen av lektionen som gick snabbt, men plågsamt. Ibland är det otroligt frustrerande att folk tänker så annorlunda. Att jag kan titta på en grej och se katastrof samtidigt som en annan person kan se succé är något jag kämpar med att acceptera. Börjar bli bättre. Måste bli bättre.

Jag börjar bli bättre på att vara glad. Är glad över så många saker. Kommer inte ihåg senaste gången jag var såhär genuint lycklig från insidan och ut. Kanske när jag var typ åtta år och mamma och pappa fortfarande var ihop. Vi gick upp till lekplatsen och sparkade fotboll, syrran också såklart, och så hissades vinnaren i luften. Det är de kvällarna jag återgår till när jag tänker på ren, oförstörd lycka.

Och alla tusentals nätter vid Elins köksbord. Samtal som försvunnit, men en känsla av lugn och kärlek som alltid finns kvar. De sommarmorgnar jag vaknat upp i Viktors säng, fullt påklädd med solen gassandes och bakfull bortom denna värld, ackompanjerad av ljudet från en bandyboll som gång på gång slås mot dörren tack vare hans pigga lillebror. Den dagen jag och Jenna smyger upp öl till hennes rum från nedervåningen, bara för att tappa en burk precis när vi ska gå in. Pysandet, sprutandet, vårt fnitter och så Hannahs skrik "vad fan var det?". Alla gånger jag kittlat Chris och hon trycker ner huvudet tills hon inte har någon hals och låter som en skadeskjuten säl. De tidigare morgnar i Blåsut, där jag och Jonna hittade en vänskap ingen av oss förväntade sig till ljudet av en kaffebryggare. Jag vet inte.. Det får en att tänka, att vara borta såhär. Jag inser hur mycket alla betyder för mig. Hur mycket jag älskar er. Så tacksam för att jag har alla dessa minnen.

Ser ni vad jag precis gjorde? Jag insåg det själv just nu. Jag vände något negativt till något positivt. Jag svär till gud, den här staden, det här livet, den här underbara pojkvännen håller på att förändra mig. Världen skimrar ljusare än förr.

(Nu önskar jag bara att jag kunde överföra detta till dig, mitt hjärta, min bästa vän, min andra själ. Halv utan dig.)

Puss.