Helvete, jag vet redan vad jag vill ha i födelsedagspresent om en och en halv månad.

- Ett presentkort på 100 dollar hos Nasty Gal (världens i särklass bästa onlinebutik)
- En banner från Urban Outfitters där det står "Happy birthday fucker"
- En överraskningsfest (middag med alla våra vänner och efterföljande utgång)

Det är allt egentligen. Får jag det så är jag nöjd. Vet ni vad jag fyller? 23. Hur sjukt är inte det? Jag var 21 nyss, och nu ska jag fylla 23. Inget år i mitt liv har gått så fort som 2009. Jag älskar nyårslöften, så det får nog bli en eller två kring allmän åldersångest. Farid (27) börjar tröttna på mitt gnäll.

Men är det inte så vänner? När vi var yngre kunde vi inte vänta på att tiden skulle gå fortare. och helt plötsligt slutade man gymnasiet och happ - där gick fem år. Jag är inte rädd för döden, vilket känns skönt. Jag tror på ett annat liv, jag tror på ljuset i slutet av tunneln. Det är ingenting jag låter styra mitt liv. Däremot är jag rädd för att inte hinna med allt jag vill göra.

Bara att titta på Farid ibland ger mig ångest, för det är så mycket jag vill att han ska visa mig, så mycket jag vill visa honom. Jag vill spola fram fem år bara för att se vårt liv tillsammans, och samtidigt försöker jag njuta av nutiden så mycket som möjligt och tänka - tålamod. Njut av stunden, för den kommer aldrig igen, och sånt där tjafs.

Ett par saker jag inte vill göra under min livstid:

- Hoppa fallskärm
- Bada med hajar
- Skaffa åtta barn
- Bosätta mig i Sverige
- Raka av mig håret

Ett par saker jag verkligen vill testa under min livstid:

- Leva ett år utan att köpa något annat än mat och vad som absolut behövs för att överleva
- Hjälpa någon välgörenhetsorganisation, på riktigt (vad dom kallar "ge tillbaka")
- Köpa båt (finns inget mer rogivande än att sova på havet)
- Vinna the One Show eller liknande reklamtävlingar
- Bli miljonär och då äntligen kunna köpa Elin hennes diamanthalsband som jag lovat henne

Typ.

Puss.