study hard
Okej. Nu vet jag inte hur många av er som pluggar på universitetet eller på college här i USA, men ni som gör det vet hur annorlunda det är från gymnasiet. Där blev man i princip tvingad att göra läxorna. Här skiter folk fullständigt i om du gör det du ska, det är ditt liv och du får förvalta det bäst du vill. Det här innebär ju såklart att självdisciplin underlättar. Jag tror inte att jag är bättre på att plugga än vad nån annan är, för mig handlar det bara om att känna dig själv och jobba utifrån egna förutsättningar (som med allt annat i livet).
Varje gång jag sätter mig för att plugga så har jag ett mål. Jag ska vara klar om tre timmar, jag ska vara klar klockan fyra inatt, jag ska göra de här tre kampanjerna idag och resten imorrn. Tro mig, det här betyder inte att målet alltid nås. Jag skulle enligt mitt ursprungliga mål vara klar med alla kampanjer igår. Ändå sitter jag med en just nu. Mål är till för en enkel anledning - det sitter i det mänskliga psyket att sträcka sig efter mål och den känslomässiga vinsten det utgör när man når dom. Själv målsättandet är viktigare för mig än att faktiskt vara helt klar då.
Att pressa sig själv funkar inte, i alla fall inte för mig. Jag säger aldrig till mig själv "din dumma jävel, nu har du segat som fan, skärp dig och plugga sju timmar i sträck". Oavsett om du sitter framför en bok eller framför en dator behöver man regelbundna pauser. Orden börjar dansa, man blir frustrerad och det slutar med att man antingen skriker eller grinar.
Jag pluggar en timme, gör nåt annat i 45 minuter, sen pluggar jag igen. Under pausen kollar jag på tv, går ut med hunden, äter, pussar på Farid eller som nu, bloggar. Det här kanske låter slappt, men det funkar verkligen för mig. Jag vet att jag belönar mig själv med en rast om en stund, då är det lättare att få jobbet gjort snabbt. Jag börjar oftast plugga kring 12 på dagen, och sen kör vi till i alla fall 1 på natten. Vi kryddar pausen och säger att vi tar en timme paus för varje heltimme. Då blir det sex timmars effektiv tid för plugg. Det får man gjort en jävla massa på, ska ni veta.
När jag känner mig inspirerad eller verkligen har ett bra flow, så pluggar jag såklart längre. Men oftast max två timmar, sen räcker det för en stund. Om jag inte gjorde så skulle jag flippa fullständigt.
Puss.
Varje gång jag sätter mig för att plugga så har jag ett mål. Jag ska vara klar om tre timmar, jag ska vara klar klockan fyra inatt, jag ska göra de här tre kampanjerna idag och resten imorrn. Tro mig, det här betyder inte att målet alltid nås. Jag skulle enligt mitt ursprungliga mål vara klar med alla kampanjer igår. Ändå sitter jag med en just nu. Mål är till för en enkel anledning - det sitter i det mänskliga psyket att sträcka sig efter mål och den känslomässiga vinsten det utgör när man når dom. Själv målsättandet är viktigare för mig än att faktiskt vara helt klar då.
Att pressa sig själv funkar inte, i alla fall inte för mig. Jag säger aldrig till mig själv "din dumma jävel, nu har du segat som fan, skärp dig och plugga sju timmar i sträck". Oavsett om du sitter framför en bok eller framför en dator behöver man regelbundna pauser. Orden börjar dansa, man blir frustrerad och det slutar med att man antingen skriker eller grinar.
Jag pluggar en timme, gör nåt annat i 45 minuter, sen pluggar jag igen. Under pausen kollar jag på tv, går ut med hunden, äter, pussar på Farid eller som nu, bloggar. Det här kanske låter slappt, men det funkar verkligen för mig. Jag vet att jag belönar mig själv med en rast om en stund, då är det lättare att få jobbet gjort snabbt. Jag börjar oftast plugga kring 12 på dagen, och sen kör vi till i alla fall 1 på natten. Vi kryddar pausen och säger att vi tar en timme paus för varje heltimme. Då blir det sex timmars effektiv tid för plugg. Det får man gjort en jävla massa på, ska ni veta.
När jag känner mig inspirerad eller verkligen har ett bra flow, så pluggar jag såklart längre. Men oftast max två timmar, sen räcker det för en stund. Om jag inte gjorde så skulle jag flippa fullständigt.
Puss.
Feedback
Trackback
