Haha, ja, en grej jag vet med säkerhet är att jag aldrig kommer bli fin i kanten. Det finns liksom inte i mitt blod. Vi försöker laga middag tillsammans här hemma och dricka vin, det går ju sådär. Otroligt att vi inte slår ihjäl varandra, alltså. Köttfärsen luktar unket, det första jag fick i munnen när jag tog en klunk Zinfandel var ett hårstrå, förhoppningsvis inte från Lucas södra regioner. Farid säger att jag undersaltar, jag råkade ge honom en örfil när han satte en blöt hand i ansiktet på mig.

När det är lätt så är det rätt, säger Blondbella. Då jävlar har vi hamnat helt fel.

Puss.