Har börjat pimpa mina grejer nu när mina nitar kommit. Först ut är ett par jeansshorts och min mammas gamla skjorta.

Vi skrattade igår så att vi rullade omkring i sängen och bara försökte hitta andan. Jag älskar sajten makemebabies.com. Jag och Farid fick en sjukt söt tjej därifrån nån gång, men nu testade vi lite andra versioner. Dom två roligaste utan tvekan:

 

Farid och en tolvårig Emil

Efter att Jonna skrivit att googla sjukdomar nog är lite dumt, så känner jag mig lite mindre rädd. Men jag vill ändå kolla upp det här. Sjukt handikappad man känner sig när man inte vet vad försäkringen täcker. Hade jag varit i Sverige hade jag bokat läkartid på en gång. Det ironiska i historien är att vi bor precis vid ett sjukhus, St. Francis.

Förhoppningsvis är det inget allvarligt.

Ville bara berätta att jag precis fått min persiska nyårspresent av Farid! Det persiska nyåret infaller i slutet av mars någon gång och då ska man ha nya kläder på sig. Det tar ju ett tag att leverera från Asos, så det stämmer nog ganska bra in. Såg den här igår och var så nära på att beställa den efter att ha sett en liknande på Kim Kardashian, så vackert när det öppnar upp sig vid axeln där. Beställde den aldrig och ville visa Farid hur duktig jag varit, då var han gosig nog att vilja ge den till mig i present. Jag svär att jag har världens bästa pojkvän.

Färgen är mink, en av vårens största färger (tillsammans med kusinen kamel som är lite mörkare, enklare översatt - beigt, beigt, beigt). Den kostade drygt 200 kronor, ingen shipping tack vare koden ASOSINSTYLE.

Fin, va? Jag tänker ha den till kraftigt silverhalsband och läderleggings. Förövrigt beställde jag den i en storlek större än vanligt då jag vill att den ska vara lite slappare (size 10).

Jonna, det HÄR är min typ av humor ;)

Eh, hej.

Nu undrar jag om det är nån som känner en läkare? Jag orkar inte riktigt gå in på detaljer nu, men jag har börjat få hudförändringar och tror att det kan vara nåt fel på mina lungor. Har googlat sjukdomar och symptomen stämmer in på en specifik. Problemet är att jag behöver en diagnos och sen en lungröntgen för att kunna behandlas.

Jag skulle vilja prata med en läkare i Sverige.

Hej missar.

Ganska soft lördagkväll. Vi gick till ett favoritställe bara några blocks härifrån, Cantina, en riktigt mysig bar med DJ:s som bara spelar världens bästa musik. Det ser sjukt glassigt ut, och så glider man in till noterna av riktigt gammal, fin hiphop. Jag älskar det med San Francisco. Hiphop respekteras här. Det har en plats i finkulturen. Folk kan säga att det inte spelar någon roll, men det är ändå otroligt fint att gå in på ett schysst ställe och välkomnas av klassiker man trodde hade glömts bort.

Vi satt vid baren, tog några drinkar och skrev på min brief om Anchor Steam. Det behövdes en blackberry/basil vodka för att det skulle lossna, men sen gick det bra. Gjorde klart min läxa i halvdunkel vid ett barbord. Eftersom vi redan pratar om grejer vi älskar - det älskar jag med reklam. Du jobbar mer timmar än i många andra yrken, men du har en större frihet i vart du jobbar. Alla i branschen förstår att kreativitet aldrig magiskt uppstår efter att ha suttit i en kontorsstol hela dan. Självklart finns det fasta timmar, men det finns även möjlighet att gå ut på krogen och brainstorma. Det är guld.

Vi sprang in i vår gamla vän Akeem på hemvägen, han har börjat jobba som inkastare för Cellar och Sugar Café, två ställen som vi också gillar. Han har börjat dejta en danska och fyller år om två veckor, så vi planerade in en dubbeldejt kring den tiden.

Nu har vi precis tittat klart på Daybreakers. Nån jävla vampyrfilm som Farid ville se. Den var väl okej. Definitivt inte läskig.

Haha, inget av det jag sagt nu var det jag skulle säga. Hela min poäng med att blogga nu var att vsa er det här - Farids och min framtida bröllopsplats. Bethells Beach i Nya Zeeland. Enligt en av våra favoritfotografer är det jordens vackraste plats.

Såld.

Just nu har jag den bästa bakgrundsbilden i världen.

Hej gänget.

Det absolut värsta med att bli sjuk är att få lock för öronen. Jag hatar att inte höra ordentligt. Kanske beror det på att jag ser som en kratta och därför värdesätter mina andra sinnen så mycket högre. Eller så är det för att jag alltid varit ett öronbarn och haft infektioner och skit hela tiden. Det stör mig nåt så grovt. Och efter den här förkylningen från helvetetes varmaste gränder så sitter den där som om den har hittat hem - locket.

Jag tryckutjämnar och har mig, men det går extremt långsamt framåt. Skitsamma. Nu tänker vi på annat.

Farid är och filmar nån reklamgrej, så jag är själv. Ska väl skriva briefen till Anchor Steam som ska in på tisdag. Kul jul. Efter en vecka i sängen har jag tröttnat på allt vad internet har att erbjuda. Jag vill inte se fler serier, jag vill inte spela golf, jag vill inte titta på kläder jag inte har råd med. Allt kan dö. Nu vill jag bara bli frisk. Det är bättre, faktiskt. Tror febern är borta. Känner mig bara allmänt svag. Men Farid lovade att släpa ut mig när han kommer tillbaks.

Det här med resa i sommar. Jag känner mig själv så väl. Barcelona ville jag verkligen göra, såklart. Jag visste att det var för dyrt, men i feberyran så ville jag bara ung & dum. Nu har febern lättat och jag inser att det blir för dyrt. Då låter Berlin utmärkt. Det har jag råd med. Men så pissar världen på min stackars kompis Jenna så att hon inte kan ta några beslut just nu. Och häääär ligger jag och har inte ens nåt att se fram emot. Usch, vad synd det är om mig.

Men utomlands ska jag. Just watch me. Om allt går åt helvete så har jag ändå Farid. Min persiska klippa. Vi får väl köpa ett tält och dra ner till Skara Sommarland om inte annat. Och Skåne är typ utomlands för mig. Och om Skara inte ligger i Skåne kan ni låta bli att anmärka på det, för jag är sjuk och får säga vad jag vill. Hallefuckinglujah.

Puss.

Allvarligt talat. Snacka om att suga ut den sista glädjen från folk. Ge mig adressen och jag åker dit i sommar med tjugo kilo kaffe åt gummorna.

Alltså, allvarligt. Det här introt är så bra att det får mig att vilja titta på programmet, trots att jag vet vilken skit det är. Fantastisk låt.

Sitter och kollar flygbiljetter till Berlin nu. Jag avgudar Barcelona, men tror tyvärr det är för dyrt för mig i år. Chris har pratat så gott om Berlin, så det kanske är ett alternativ. Dessutom är Berlin en otroligt inspirerande stad kreativt, det finns många coola design- och reklambyåer där. Kul att testa nåt nytt, jag har aldrig varit i Tyskland. Och så är det bara 90 minuters flygresa. Nu ska jag bara se till att övertyga tjejerna också.

Har absolut inget minne av att jag visat den här, så lägger upp den nu. Det här är två av bilderna som Ashley tog på mig och min väskas innehåll för sitt skolprojekt. Första gången jag blivit fotograferad i en professionell miljö, med dyr ljussättning och backdrop. Det var otroligt obekvämt, men jag skulle gärna se att hon fotade mig och Farid tillsammans nån gång. Hon är duktig. Och snygg. Alltid ett plus.

Nu är det modeblogg! Alla ointresserade kan titta bort.

Så här kommer jag matcha den croppade tshirten i vår. Det här betyder alltså, precis som jag skrev nyligen, att jag behöver en prickig kjol, en vit kjol och ett par hudfärgade klackar. Haremsbyxorna, tshirten, halsband och fransväskan (älskade Barcelona-köp) har jag redan. Vilken gillar ni bäst?

 

Haremsbyxorna har kommit och jag ÄLSKAR dom. Fan, vilken tur jag haft med Asos på sistone. Först den underbara häst-tshirten jag fick av Farid i ettårspresent och så nu dom här. Jag måste älska plagg på en gång, och det här var omedelbar kärlek. Fast i ärlighetens namn är det inte riktigt haremsbyxor. Dom hänger inte alls i grenen. Men dom är jättesköna, sitter perfekt och slitsen är grym. Svårt att orka fixa bra bilder nu när jag är sjuk, men så fort jag blir frisk kommer dom här följa med ut på galej, det kan ni fethaja. Jag älskar plagg som är oväntat sexiga (annat exempel är vanliga linnen med riktigt låg rygg).

Okej. Jag är i princip färdigshoppad för den här våren. Har inga pengar. Men det är ett par saker jag vill ha, som har hundra användningsområden och som jag med allra största sannolikhet kan få ganska billigt:

- Ett par nudefärgade klackar
- En vit maxikjol (tillsammans med min randiga topp med nitar från Forever 21 och vågigt hår, ja tack)
- En prickig kort kjol (även den till den randiga toppen)
- En skön långklänning

Ska ner och titta efter den här på H&M när dollarn har gått ner lite till:



Ser otroligt skön ut. Hade hellre haft den i vitt, men svart funkar också. Det är jäkligt snyggt till större halsband och saltvattenshår, som Farid kallar det. Jag älskar långklänningar och har typ fyra-fem stycken.

Fast klackarna och den vita långkjolen är prio ett. Jag vet exakt hur allt ska se ut i mitt huvud, nu gäller det bara att hitta nånstans.

Puss.

Sjuk. Jadå. Inte bättre. Farid säger att jag inte känns lika varm, men inte fan mår jag bättre för det. Har duschat och ätit och tryckt i mig åtta piller som Farid köpt, vet inte ens vad det är. Litar på honom.

Nu väntar jag på att Mindy ska komma och plocka upp Lucas om en timme. Hon ska ha honom hela helgen, vill ut och springa med honom på stranden och busa. Jag är mest glad för Farids skull, han har fått ta allt ansvar för Lucas senaste dagarna. Nu kan han få slippa det ett tag. Vi får tillbaks jycken på måndag, då är jag förhoppningsvis frisk igen.

Och just det, har tänkt på det här ett tag - hur gör ni som är singlar när ni blir så här sjuka? Alltså, jag förstår inte. Utan Farid vet jag inte vad jag hade gjort, han har ju tagit alla hundpromenader, lagat all mat etcetera. Har ni ingen snubbe kan ni ju hoppas på att vara friska resten av livet, det säger jag bara. Aldrig har jag varit så glad över att inte vara själv.

Nu varvar jag Kardashians reality show med online-plugg. Ska få feedback på mitt första utkast om Chris också, får se hur det går. Mina progress grades är på väg dom med.

Sjukt ofokuserat inlägg, men ville säga att jag verkligen gillar Urban Outfitters hemsida. Den är lättnavigerad, clean i designen och uppdateras varje dag. Duktiga webnissar. Jag ska bara ta lite kurser så kan jag också göra sånt.

Puss.

Jag är fan imponerad av mig själv. Har inte varit så här sjuk sen tonåren, ändå får jag en hel del saker gjorda. Nu förstår jag vilket guld det är att vara frilansare/egen företagare. Även om man blir sjuk så kan man jobba. Fantastiskt.

Jag har precis mailat iväg läxor. Det är nog ingen idé att jag lägger upp dom här, bara comps som säkert blir sågade ändå. Bryta ned och bygga upp, det är filosofin här på AAU. Jag har också mailat en tjej från skolan och sökt info om hur jag blir mer aktiv i skolan, aktiviteterna etcetera. Jag har utöver det mailat Cameron och ställt lite tuffa frågor.

Betalat räkningar har jag gjort också. Och räknat ut min budget. Det var inte så kul, kan jag säga. Har cirka 3000:- mindre att leva på per månad än vad jag hade under hösten. Men det var pengarna jag fick skörda för att jag jobbade hela jävla förra sommaren.

Nu väntar jag på att C-O från Sourze ska höra av sig. Vi har pratat om att jag kanske ska jobba lite för dom igen, och det vore väldigt bra. Ekonomiskt och mentalt. Ju mer jag har att göra, desto bättre presterar jag. Inom rimliga gränser, såklart.

Och annars saknar jag min bästa vän. Hon har varit min bästa vän i tio underbara år och i sommar firar vi i Barcelona. Jag älskar dig, din knäppa jävel, du är bäst.

Jag ska plugga. Jag ska plugga. Jag ska plugga.

Ska bara se ett till avsnitt av Keeping up with the Kardashians. Jag ligger faktiskt för döden.

Och innan man dör ska man få njuta av en sån här underbar kvinna. Alla smala tjejer där ute, ÄT MER MAT. Världen skulle vara en vackrare plats med fler kvinnor som Kim. Ser ni? Det där är inget annat än konst. Guds hand.

Mer kurvor till folket och färre morötter, säger jag.

Vad tycker ni om den nya headern förresten? Kommer fortsätta göra små ändringar, det är lite learning by doing som gäller, så det tar ett tag. Men det är kul! Headern är gjord i Illustrator + Photoshop.

Puss.

Farid är rolig, han skriver att jag åkt på en förkylning. Eh, ja, det kan man säga. Och feber. Och förlamning. Och ledvärk. Nu ska vi inte förringa min sjukdom när jag ligger döende. Men en lista kan vi göra! Den här kallas dumhetstestet, får man mer än 18 kryss så är man dum i huvudet:

(x) tuggummi har trillat ur munnen på dig när du har pratat
(x) tuggummi har trillat ur munnen på dig när du INTE har pratat
( ) du har gått in i en glasdörr
( ) du har hoppat ur ett fordon som rör sig
(x) du har tänkt på nåt roligt så du har börjat skratta, och därmed fått folk att titta konstigt på dig
( ) du har sprungit in i ett träd
( ) det är möjligt för dig att slicka dig på armbågen.
(x) du testade precis om du klarade det (haha)
(x) du har trampat på ditt skosnöre och snubblat/trillat
(x) ditt hår är/har varit blont
( ) folk har kallat dig långsam
( ) du har råkat tända eld på nån sak ett flertal gånger
(x) du har nån gång somnat på en lektion
(x) du kan ibland berätta om nånting och sen plötsligt glömma bort vad det var du pratade om.
( ) folk skakar ofta på huvudet och går iväg från dig
(x) du använder dina fingrar när du ska räkna enkla mattetal.
( ) du har ätit en insekt utan tvång när du var liten/mindre.
(x) du gör detta test när du borde göra nånting viktigt
(x) du har satt på dig dina kläder bakochfram eller utochin utan att ens märka
(x) du har letat överallt efter nåt som du hade i handen eller i fickan
( ) du råkar göra sönder väldigt många saker
(x) du har trillat av stolen då den stått helt still
( ) du använder ordet ”eh” väldigt många gånger om dagen

13 dumhetspoäng. Alltså är jag smart. Yes.

Det där med satt på dig dina kläder bakofram och ut och in har jag gjort typ hundra gånger. Den mest minnesvärda var en utekväll för tre år sen i Stockholm. Vi gick från Berns till Laroy och av nån anledning skulle jag byta om i Kungsträdgården. När vi kommit in på Laroy och står på uteserveringen kommer det fram en tjej som viskar diskret "eh, du, din tshirt är ut och in". Det var lite pinsamt. Men bra tjej som sa till. Annars hade jag haft så hela kvällen och det hade varit ännu mer pinsamt.

Fan, det skulle ju kunna vara kul. Pinsammaste händelser-inlägg. Återkommer.

Puss.

smart

 

De här shortsen kostar över 70 dollar. Det är bullshit. Det här kan man göra så billigt själv. Grymt inspirerad gjorde det mig, beställde precis 200 studs från studsandspikes.com. 100 svarta och 100 i silver. Tror svart på svart kan bli riktigt snyggt. Jag ska pimpa antingen ett par avklippta svarta leggings eller mina gamla jeansshorts från Forever 21. För studsen plus shipping fick jag betala 70 spänn.

I fattiga tider får man vara kreativ.

Puss.

This is my homework for the Account Planning class I'm taking. I'd love your comments on it.

Short background info: Anchor Steam is a San Francisco-based beer. The brewery was opened here back in 1896 and never relocated. It's a part of the SF heritage. Our homework was to humanize the brand, we could present it however we pleased - I chose through video.

I do not claim copyright over the music. The captions are done in Illustrator and Photoshop, the video is done in Imovie. Estimated effective time it took to complete - about 15 hours.

Here it is.

Concept, copy, illustrations, editing: Cim Efraimsson

Hej gänget.

Det är onsdag morgon. Första gången jag orkar skriva något ordentligt. Jag är sjuk på det där gamla hederliga sättet. Förkyld som in i helvete, lock för öronen och konstant tryck över hela ansiktet. Det känns som min hjärna är fylld med snor. Så, nu vet ni det. Är totalt handikappad. Var tvungen att gå ut med hunden igår för att Farid hade lektion i sex timmar, självklart tar jag inte med mig paraply. Halvvägs på promenaden börjar det fullkomligt ösregna. Ni tror att ni vet vad regn är, det vet ni inte innan ni varit här.

Varje droppe är som tjugo svenska droppar. Det här underbart vackra strilregnet som besöker oss ibland på sommarnätterna i Svedala, det är en redigt bögig motsvarighet till vad San Francisco erbjuder. Det känns inte ens som regn. Det känns som att nån står och slänger hink efter hink med vatten på dig. Och man bara, allvarligt? Alltså, helt allvarligt?

Det var jag med om igår. Hem med hunden, och sen mådde jag ännu sämre. Igår kväll var värst hittills. Jag är sämst på att vara sjuk, det händer så sällan att det känns som jag håller på att dö när jag väl är det. Nu mår jag inte bättre, alls. Farid frågade mig hela tiden "hur mår du?", tills jag fräste att jag tror han märker om jag blir frisk, för helvete. Stackars Farid. Och Lucas. Farid gick en mil igår för att handla soppa åt mig, det var små äckliga kroppkaksbollar. Men själva soppsmaken var god.

Gud, jag vet inte ens vad jag yrar om. Bredvid sängen ligger en hög med snorpapper. Vi har inget toalettpapper kvar, så det kan ju Farid roa sig med att handla idag. Jag kan inte röra mig ur sängen utan att få frossa. Det enda positiva är:

- Ingen hosta
- Ingen magsjuka

Jag försöker se saker från den ljusa sidan, och det är jag verkligen glad för. Har man evig hosta blir man så trött och så kan man inte ens sova. Och magsjuka behöver ju ingen förklaring till varför den är jobbig. Framförallt när man inte har nåt toapapper.

Nu ska jag inhalera mitt te och fortsätta leta resor till Barcelona. Med 90 % sannolikhet sticker vi tjejer ned dit i juni för Sex & The City goes vandrarhem. Det är min enda ljuspunkt i livet just nu.

Elin, mi querida, gracias por tu palabras hermosas. Y escuche Jonna, no más de compras. Barcelona es más importante. Te amo.

(ibland försöker jag skriva till henne på spanska. det brukar gå.. sådär. använder babelfish, och sen försöker jag städa upp lite i grammatiken där jag tror det är fel. haha.)

Puss.

---

 

Jag är sjuk. Som ett as. Det gör ont överallt. Måste bli frisk fort, så är hemma från skolan idag. Det här roar jag mig med samtidigt som jag pratar med Jenna på Skype.

Elin och Jonna, kan vi inte åka i juni? Innan du sticker, Elin? Vi är i princip redo att boka. De billiga flygen försvinner fort som fan nu när vädret är äckligt i Sverige. Hojta till. Fyra tjejer som gör Barcelona osäkert under en vecka. Det blir inte bättre.

Puss.

Hej missar.

Solen stekte på bra här idag. Kunde ta av mig skinnjackan. Känner att jag håller på att bli sjuk, vilket absolut inte får hända. Typiska symptom som alltid innan jag ligger ned med feber:

- Ljuskänslig
- Ont i tandköttet
- Tryck över bihålorna
- Lock för öronen
- Huvudvärk
- Trötthet

Jag är alltså aldrig sjuk. Senaste gången jag var sjuk var ett år sen, då var det magen som strulade i ett halvt dygn. Sen mådde jag bra igen. Att ligga flera dagar nedbäddad har inte hänt mig sen tidiga tonår. Ska försöka bekämpa den här kommande med will-power, som jag alltid gör. Jag vägrar bli sjuk. Har aldrig missat en lektion och tänker inte börja nu.

Min eeeeeviga ölvideo ger mig ännu mer huvudvärk. Det irriterar mig att så mycket hårt arbete ser så lätt ut när man spelar upp den.

Skitsamma. Nu ska vi äta. Farid har gjort en smiley-tallrik till mig, med köttbullar och spaghetti. Fina han. Men ingen jävla Ibuprofen ska jag ha. Efraimssons jobbar inte med piller. Nu ska vi käka och glo Desperate Housewives.

Puss.

Hej gänget.

Vi firade alltså kinesiskt nyår igår hos Anna. Hon bor ungefär på gränsen mellan Nob Hill och North Beach. Det är hur vackert som helst där uppe. Hon hade lagat otroligt mycket mat, räkor, beef, anka, nudlar, chives. Vi åt, drack, skrattade och tittade på Winter Olympics. Sverige torskade mot Jamaica i freestyle skiing, så det var ju imponerande. Jävla offer. Men vi slog väl finnarna i hockey i alla fall? Ledde med 2-0 när vi gick därifrån.

Annas rumskompis hade hundra små tuber med lustgas liggande lite överallt, tydligen fullt normalt i USA. Dom skrattade som barn när dom drog in den där skiten via ballonger. Jag blev erbjuden att testa, men kände inte direkt för det när en kille sa att "du blir bara hjärnskadad om du råkar göra det för länge". JAHA, men okej. Mongon, haha.

Det tar bara tio minuter att gå till Anna, så alla bilder är från vårt gemensamma hood. Nu ska jag plugga. Senare ikväll får ni se min Anchor Steam-video, eller imorrn bitti för er.

Puss.

(all pics are taken by me and are not to be used without permission)

fler bilder från ikväll kommer imorrn, kära. nu sömn.

puss.

Korta utdrag från min first draft till onlinekursen - Sister, sister, save my soul är namnet på uppsatsen:

/We are sisters. We fought and loved each other accordingly. As the older one, I grew to be more and more overprotective. Although I didn't have to be – Chris was smart. Strong. She played soccer with the strength and determination of someone much older, her body was muscular and beautiful. She changed the molecular activity whenever she walked into a room; there was an aura about her that always comes with those who are completely unaware of the beauty they possess./

/Anorexia doesn't strike where it's expected. That's what makes it so hard. We went through rough times, as do all. But the thought of anyone in our family being sick to that degree never dawned on any of us. Other than eating what she referred to as “healthier” and enjoying a different form of workout, she was the same girl as before. Of course she wasn't telling us the degree to which she manipulated her body. She lied, as victims of anorexia do. They lie to themselves, and they lie to whoever starts asking questions. And against better judgment, people turn the other cheek. To make the process of beating this disease even harder, a person that suffers from it can at happier times appear to get momentarily better. Anorexia is after all very much attached to the brain and the psychic health of a person./

/We, her family, never knew we were dealing with anorexia. Had we been informed about the early warning signs, had we had someone we could call, had we gotten help from the medically trained, we could have saved Chris from years of internal grief. She's now been sick for over three years. After several doctors appointments, she fortunately walked into the office of someone who's dealt with girls like her before. Instantly, she got referred to an anorexia clinic. She's now under strict supervision and on her way to a brighter future.

During the first weigh-in at the clinic they told her that if she didn't gained weight immediately, her organs would start failing. We were lucky someone recognized her struggle before her body shut down completely. They told us the average amount of time before people suffering from anorexia get help is eight years. By that time, it's often too late./

 

 

Emil, det här är till dig. Vi garvade ihjäl oss:

Forever 21 har skärpt till sig lagom till våren. Var inne i butiken, sjukt mycket söta grejer. Jag tycker dom är bra främst på skor och shorts, men idag hittade jag en topp också. Den har en ful mudd längst ner, men ska klippa av den så att det blir som en cropped top. Den är vit- och blårandig med detaljer på axlarna. Shortsen är hur söta som helst. Ska fota bättre imorrn så får ni se ordentligt. Det här får mig att känna mig flickig. Jag behöver det ibland.

Annars har jag mest sprungit runt i jeansskjorta och fjantat mig. Skriver på min uppsats. Vi skulle gå på en välgörenhetsgrej på the Etiquette Lounge idag, men känner inte för det. Det blir Budweiser hemma istället. Imorrn däremot ska vi på middag hos min kompis Anna och fira kinesiska nyåret.

Puss.

Nu sitter jag och skriver på en uppsats till min onlinekurs.

Pluggar ni också, eller vill ni bara softa lite, sätt på nån av dessa och andas ut.

 

 

Min favorit-webshop (efter Urban) har fått in en del snygga basplagg från Cheap Monday. Klicka.

En grej jag är väldigt glad över att jag och Farid har gemensamt är drömmen om ett fritt hem. Rum med rymd. Nånstans man kan andas. Jag tror lyckan startar i hemmet. Eller, jag vet att den gör det. Bor du vackert är det lättare att andas, det finns en grundläggande anledning och motivation till att behandla hemmet med respekt. Då väljer du varje dag att inte ta in något annat än kärlek. Bråk och skrik existerar inte där man kan andas.

Andetagen är allt för mig och är det nåt jag kommer sträva efter är det ett hem som tillåter mig (oss) att andas.

Hej vänner.

Jag börjar dagen med en enorm kärlek till de jag älskar mest. Elin och Chris har skickat jättefina mail, och så kommentarerna på bloggen. Det finns en stor kraft i det här bloggandet som jag upptäcker mer och mer ju längre jag håller på (har väl bloggat i typ fem-sex år nu). Som jag sagt tidigare kommer jag försöka lätta mitt hjärta mer och mer här, det är min form av terapi. När jag bara får skriva utan att bli ifrågasatt. Och av någon underlig anledning, kanske samma anledning som gör att det är mindre nervöst att sjunga inför 500 pers än vad det är inför 10 pers, så känns det ibland lättare att skriva här än att skriva direkt till enskilda personer.

Här kan jag släppa min stolthet. Min ångest, min skuld. Här kan jag vara fri i min kärlek och i mina drömmar. Det finns en berusande känsla i att skriva och inte veta vem jag talar till, vem som kommer läsa mina ord. Hursomhelst. Elin, det här är till dig:

Jag har ett tag nu pratat om att min familj är trasig. Jag skrev att om ni har tålamod med mig så försöker jag lätta mitt hjärta allt eftersom. Nu börjar en del av min trasiga familj ta steg mot det bättre, och det känns lättare att skriva nu när det finns hopp om en bättre framtid.

Min syster, min enda syster, min värld och mitt ljus, har precis blivit diagnostiserad med anorexia nervosa. Innan jag kom hem i januari varnades jag av mina föräldrar, "bli inte rädd, säg ingenting, hon blir så ledsen". När hon kom in genom dörren till min pappas hus kunde jag inte se henne i ansiktet. Jag såg inte min syster. Hon var borta. Det här var bara ett skal av en människa, någon jag inte kände. Jag har gått igenom det här förut med vänner, och det gör ont bortom smärta att se någon man älskar göra illa sig själv på det sättet. Men smärtan över att se sin syster gå igenom det träffade mig som ett slagträ över ansiktet. Jag tappade andan. Vi pratade och jag kramade henne, hela tiden försökte jag hålla skenet uppe att allt var okej, jag ville inte göra henne ledsen. Jag tittade överallt förutom på hennes ansikte, det gick inte. Jag kände inte den här personen.

Den första kvällen var jag bedövad. Hur kunde det ha gått så långt? Varför har inte mina föräldrar gjort någonting? Och skulden, herregud, skulden. Jag är satt på den här jorden av en anledning och det är att skydda och älska min lillasyster. Nu hade jag misslyckats med det.

Jag var hemma i en månad. Ungefär tre veckor in så brast det. Hon hade lovat mig att sluta springa den här milen hon sprang varje dag, hon hade lovat mig att börja äta mer. Istället kommer hon ner i träningskläder och är på väg ut genom dörren. Jag minns inte ens vad jag sa, jag var rasande. Vi skrek så att fönstren skallrade. Pappa försökte kliva in, men det här var mellan mig och Chris. Vi skrek om kärlek och om svek och om gamla oförrätter tills vi inte orkade skrika nåt mer. Vi slutade bråket som vänner. Innan jag åkte hem lovade hon mig att gå upp till sommaren.

Nu mailade hon mig, och hon har varit hos läkare, hon har fått en remiss, hon har gått till ett anorexiacenter, hon har fått sin diagnos. Allt det här har hon gjort själv. Hon är stark. Starkare än vad hon tror. Starkare än vad jag tror också, förmodligen. Hon har blivit inlagd på dagcentret som "underviktig, men även undernärd". Hon måste gå upp i vikt, NU, annars kan hennes organ ta skada. Blir det inte bättre kommer hon bli inlagd på intensivvården.

Jag kan inte ta in det här till fullo. Jag förstår fortfarande inte vad som hände. Min syster har alltid varit en källa till glädje. Hon har haft fler vänner än hon kunnat räkna, pojkar som konstant ränner efter henne, hon har varit en absolut stjärna i fotboll och innebandy. Hon har haft en otroligt fin kropp, en stark kropp. Jag förstår inte vad som hände. Någonstans gick det fel, och vi var alla för blinda och för upptagna med oss själva för att se.

I januari när jag kom hem sa mina föräldrar åt mig att inte göra henne ledsen. Jag vet att jag gjorde fel i att skrika på henne, men ni förstår inte tyngden av ångest på mina axlar. Jag var tvungen att göra henne ledsen, ge henne lite av mina tårar, så vi kunde dela dom. Förhoppningsvis får jag min syster tillbaka efter tårarna har torkat. Det är allt jag vill.

(Nu vill jag lägga till en sak. Om det är nån på Värmdö som läser den här bloggen - ge fan i min syster. Om du inte är hennes kompis sen tidigare, ring henne inte, prata inte med henne överhuvudtaget om det här. Ni kan skvallra sinsemellan som ni alltid gjort, men ni ger fan i att gå till henne personligen. Inte ett ord. Hon är trött på att höra alla kommentarer om hennes vikt, så håll käft eller åk på stryk när jag kommer hem i maj.)

Hej gänget.

Har ärligt talat pluggat hela dan idag. Det tar otroligt lång tid, det jag håller på med, och som vanligt med mig har jag inte ens ett koncept när jag börjar så vi får väl se hur det blir. Jag behöver en account planer i mitt liv, som serverar mig briefer och matar mig med vindruvor. Amen.

Just nu sitter jag och tänker på Australien. Min svinsnygga kompis Bothe har levt det ljuva livet där nu i typ ett halvår. Satt och tittade igenom hennes bilder på Facebook och började tänka på resor överlag.

Alla älskar ju att resa. 90% av dom jag känner i alla fall. Vi vill alla se och uppleva allt, men vi har ändå våra olikheter. Jag skulle inte palla att åka till Australien och plocka frukt i ett halvår. Slita som ett djur för småpotatis, tror inte jag skulle fixa det särskilt länge, trots att sol och alkohol står på menyn varje dag. Jag är mer en-månads-semester-tjejen.

Du hinner se mycket på en månad. Du hinner upptäcka landet. Du hinner slappna av, shoppa, festa, äta, dyka, vad fan du nu än vill göra. Du hinner lära känna invånarna och staden. Jag skulle mer än gärna ta en månad i Australien. Jag skulle mer än gärna bo i Australien i minst ett år, om jag fick jobb inom reklam såklart. Fan, det känns ganska coolt att inte ha en aning om vad som kommer hända när vi tar examen. Vart kommer jag ta vägen? Ingen aning. Kanske Sverige. Kanske London. Barcelona. Eller Sydney. Jag åker vartsomhelst.

Världen är liten, och mindre ska den bli.

Puss.

Okej. Jag har precis hittat den manliga versionen av Lima. Det här är den snyggaste karln jag någonsin sett. Till och med snyggare än Jonnas brasilianska boy-toy. Dra åt helvete. Vet att jag i vanliga fall lägger upp vackra flickor, men här får ni kvinnor och bögar - den enda i hela världen som kan konkurrera med Deppis. (inte konstigt att jag dras till farid - det är läpparna som gör karln)

Nu längtar jag tills baby är såhär brun och fin igen, kan det bara bli liiiite varmare i SF snälla rara. Vi blir så glada och spralliga när det är fint väder.

Det är massa två-års-jubiléeum för oss i år. Puppy fyller 2, vi firar 2 år 1:a oktober och så blir vi klara med vårt andra år i skolan.

Jag hoppas och tror att de flesta av er har sett den här, men det skadar inte att ta en titt igen. Folk måste förstå att den perfekta kroppen och det perfekta ansiktet inte existerar. Är det lågt om jobb i reklambranschen när jag tar examen skulle jag kunna jobba med sånt här.

Det måste vara nån som skämtar med mig. Har ju som ni vet haft den sämsta veckan jag nånsin upplevt i San Francisco. Allt har gått fel. Tittar på Superbad igår, dricker en Budweiser, äter toast med Nutella och tänker att nu kanske det blir bättre.

Vaknade nyss av det sjukaste ljud jag hört från lägenheten ovanför oss. Det låter som att någon slår ned väggen med en slägghammare, en, två, tre, fyra gånger och sen tappar ett bowlingklot i marken som av någon magisk anledning studsar som en jävla gummiboll två-tre gånger. Exakt samma ljud, hela tiden. Slägga, slägga, slägga, bowlingklot. Helt omöjligt att sova.

Varför är det alltid så att om en vecka börjar dåligt fortsätter den dåligt? Det finns liksom inte att det blir bättre i mitten. Det gäller bara att hålla ut hela veckan. Om det finns en Gud måste han ju ha planerat det såhär. Oavsett hur snäll eller dum du varit får alla en grisig jävla skitvecka en gång om året. Inte så att någon dör eller så, men alla vardagliga saker som kan gå åt helvete går just käpprätt åt helvete.

Så såhär börjar jag min dag. Kul fredag.

Ät bajs.

Efter ännu en svår dag, mail till offerlärare, mail till älsklingslärare, så var det så skönt att se Farid. I svaga moment är han det som håller mig över ytan. Han visste att jag var ledsen, så han köpte Nutella och tankade ner "Superbad". Har inte sett den filmen på jättelänge.

Den här veckan kan dö. Men de glansiga stunderna finns när jag får sitta och pilla helt för mig själv i Illustrator. Eller när jag snusar vid Farids hals. Det sistnämnda har jag ingen bild på, men här är mitt nuvarande projekt:

---

Fråga inte, okej? Jag förklarar sen.

Puss.

Det var tvunget att vara exakt 24 timmar, no more, no less. Punkt efter varje ord, alltså inga meningar. Varje ord är sin egen mening. Man fick välja vilken dag man ville, jag tog en vanlig vardag. Man fick upprepa ord. Hmm.. tror det var alla regler. Här är mina 500.

---

---

dream. horror. broken. wake. breath. stroke. whisper. kiss. turn. nightlight. click. blinded. pillow. breathe. turn. embrace. kiss. inhale. exhale. second. minute. hour. sleep.

siren. wake. blinded. shut. open. farid. closer. observe. lips. mustache. lashes. eye. eyebrow. beard. cheek. stroke. rough. smooth. rough. smooth. lips. stroke. kiss. speak. listen. laugh. stretch. hands. no. laugh. hands. yes. turn. cellphone. no. laugh. class. up. dog. lucas. speak. stroke. stretch. hands. turn. kiss. smile. up. standing. lucas. stay. walk. bathroom. toilet. mirror. toothbrush. lenses. vision. details. grateful. hallway. farid. hold. chest. scent. inhale. kiss. walk. sofa. computer. blog. blog. blog. blog. blog. facebook. aftonbladet. news. sweden. scroll. america. america. america. sigh. shut. dog. speak. pet. kiss.

up. clothes. makeup. shoes. leash. door. farid! coming. stairs. lobby. lucas. play. out. walk. talk. poop. bag. trashcan. "lassie!". walk. listen. talk. stop. yorkshire. evil. loud. walk. "lassie!". sigh. home. stairs. door. home. breakfast. toast. avocado. salt. mmm. water. sit. hulu. eat. drink. up. mirror. phone. bus. shit. farid! leaving. kiss. hug. lucas. bag. supplies. keys. phone. mirror. slam! stairs. lobby. door. blinded. shit. sunglasses. whatever. run. gone.

class. listen. attendance. name. sim? no. correct. "sorry". listen. think. agree. disagree. quiet. critique. nervous. listen. tired. hungry. dream. inspiration. ffffound. behance. dream. agency. interview. hired. working. farid. hired. working. house. small. white. coast. sun. balcony. hefeweizen. arms. lips. smile. love. baby? hmm. hefeweizen. lucas. happy. warm. safe. goal. dream.

elevator. people. glance. cute. smelly. short. pling. lobby. out. walk. phone? dead. think. homework. challenging. fun. sweden. family. chris. sister. love. miss. friends. weather. haha. february. snow. march. snow. april. mud. california. warm. beautiful. thankful. walk. man. dirty. homeless. turn. guilty. fuck. everywhere. homeless. crying. begging. impossible. guilty. always.

home. lucas. sweetie. pet. kiss. farid. warmth. hug. kiss. speak. listen. food? awesome. hulu. eat. laugh. talk. done. kiss. up. kitchen. budweiser. finally. computer. sofa. comfortable. breathe. blogs. facebook. email. aftonbladet. homework. inspiration. sites. graphics. copy. impressed. "unbelievable". farid. show. discuss. back. computer. illustrator. budweiser. illustrator. pandora. budweiser. illustrator. frustrated. insecure. farid. good? suggestions. disagree. debate. back. illustrator. tired. eyes. itchy. yawn. lucas. walk. fuck. up. mirror. jacket. leash. out.

cold. fresh. breathe. walk. dark. lights. people. skirts. short. drunk. laughter. "lassie!". hotel. restaurant. bar. hotel. union. grass. lucas. speak. wag. smile. walk. homeless. hotel. homeless. hotel. homeless. tourists. hotel. cardboard. homeless.

guilt.

home. (thankful.) lucas. feed. farid. kiss. kitchen. snack. cookies. computer. blog. update. pictures. swedish. facebook. tired. up. kitchen. water. walk. bathroom. lenses. brush. toilet. mirror.  walk. lucas. down. stroke. fur. beautiful. eyes. dark. kind. smile. speak. hug. kiss. up. bed. nightstand. picture. framed. 2009. spring. farid. kissing. warmth. thankful. bed. pillows. farid. welcoming. embrace. speak. listen. speak. head. chest. heart. listen. fingers. hair. fiddle. talk. siren. (thankful.)

speak. talk. family. mom. dad. sister. problems. heartache. always. gone. problems. hurts. try. fight. love. problems. pain. tears. farid. stroke. kiss. encourage. helpful. loving. still. pain. resurrection. none. farid. talk. tired. curl. embrace. calm. siren. (thankful.) breathe. inhale. exhale. release. sleep.

dream. horror. broken. wake. breath. inhale. exhale. second. minute. hour. sleep.

Ni skulle ju få se mina 500 ord. Vet inte riktigt. Det blev ganska personligt. Plus att det är sjukt jobbigt att läsa 500 ord, när det är en punkt efter varje. Det här sitter jag och gör nu i alla fall:

Det är en ad till min typografi-klass. Vet ni inte vad typografi är, googla det. Det här fotot blev så väl mottaget i min fotoklass förra terminen att jag tänkte göra det in till en ad. Klienten är Bellows, produkten är skateboards. Funderar på om jag behöver mer copy eller inte. Kanske komiskt, eftersom jag älskar att skriva och ska bli copywriter, men i 80 procent av fallen tycker jag så lite copy som möjligt är bäst.

Uppdaterar mig om gamla vänner på Facebook. Är inte ute efter att trampa på några tår. Men idag är jag glad för att jag:

- Inte är färdigpluggad
- Inte är förlovad
- Inte har köpt lägenhet
- Inte har köpt hus
- Inte är gravid
- Inte har barn
- Inte lever en 35-årings liv vid 23

Folk får göra precis vad dom vill. Men idag är jag glad för att jag är obunden, fri och ung.

Puss.

HAHAHAHA JENNA HAR DU SETT DIN BUKSVÅGER?

Alltså, jag och Farid garvar läppen av oss här hemma. Så jävla roligt. Och ja, det är DEN Regina Lund. Hur mycket äldre måste hon vara än honom? Alltså, det här är kul. Kan vara det roligaste.

Hej gänget.

De här dagarna har verkligen blandat gott och ont.

Ont

- Vårt internet kraschade.
- Lektionen jag hade idag var den värsta jag någonsin haft på skolan. Självmordsbenäget dålig.
- UPS var här med mina fina boots, tyvärr var inte jag här, så nu får jag säkert åka hundra mil för att hämta dom.
- Fedex och Copy Central bråkade nåt ofantligt med mig imorse, spenderade 15 dollar på hundbajs i princip.

Gott

- Farid tog hand om vårt ton disk i köket, det var väldigt snällt.
- Jag och Mindy spenderade hela lektionen med att snacka skit om allt och alla, det hjälpte litegrann.
- Vi håller på att planera vårt spring break, kommer hyra bil med Mindy, Yaz och Ramano, sen köra ned längs kusten. Underbart.
- Internetsnubben var här och gav oss nytt modem, nu är nätet tio gånger snabbare än förut.

Nej, fy fan. Lektionen idag var vidrig. Jag tänker inte ens gå in på det. Men när slappt arbete premieras och hårt arbete kastas åt vargarna, då blir man förbannad. Tappar sugen. Men bara för en stund. Klickade in på Ffffound när jag kom hem och så tycker jag om reklam och konst igen. Det är en evig bergochdalbana, hörni.

Puss.

(bilden nedan är vad som sågades idag. och för en gångs skull skiter jag i vad läraren säger - hon är en idiot. jag vet att det finns en bra idé här, och det är något jag skulle vara stolt över att ha i min portfolio. den är inte klar, men det här är grunden. idén är alltså för okcupid, men det är en grafisk poster, så den ska inte sälja på samma sätt som en art directed poster ska göra.

hela mitt koncept är "true love's free" och e-harmony tar betalt för medlemsskap. det här var tydligen OERHÖRT förvirrande för läraren, men som sagt - hon kan äta skit i det här fallet. slitit som ett djur med den här postern. repet och hjärtat är illustrerat av mig från scratch, pengapåsen är livetraced. förlåt för den kassa kvalitén - screenshots är inte optimalt.)

Det här tycker jag är smart som fan av Eva Longoria. Hon har verkligen förstått det här med att nå ut till människor och säkrar därmed att folk hyser kärlek till henne, inte som skådespelerska, utan som person, vilket i sin tur betyder att folk kommer fortsätta vilja se henne på TV. Hon gör något många reklambyråer borde ta efter - hon förstår styrkan i Twitter och Facebook och vad det betyder att connecta med människor.

På hennes fan-sida på Facebook är hon aktiv själv, har lagt upp videos, uppdaterar status och så vidare. Hon lägger dessutom upp privata bilder, nåt man inte ser särskilt ofta. Väldigt gulligt, men över allt annat - smart.










Och ja, det är en Beyoncé-situation. Svinsnygg tjej gift med en påse skridskor. Vad säger man, eller hur killar?

Puss

Såhär varmt är det i SF idag. Så jävla underbaaaart att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Mindy fattar precis vad jag menar när jag blir såhär glad över vädret, hon är från Chicago som har typ samma klimat som Stockholm. Vi är inte bortskämda med sol direkt. Men nu börjar det. Jeansshorts, Farids linne, ankelboots, färgglatt halsband, solglasögon och så hunden i koppel på promenad. Dollarn är på väg ner, vi har planer för hela helgen redan, Farid skrev nyss att han blev kär i mig på nytt vilket betyder att jag får dela allt det här med den jag älskar mest. Det är såhär livet ska vara.

Det är såhär livet ska vara.

Puss.

 

Okej, den här videon är fine på min dator, det är youtube som fuckar ljudet.

Hej tjejer och killar.

Har precis vaknat här borta på Jones St på andra sidan jordklotet. Solen skiner, 18 grader varmt, äntligen börjar det bli lite varmare. Tyvärr ska det regna hela helgen, haha, men vi får väl se hur det blir. Beställde nyss harembyxorna nedan som ni ser, det var Elins fel. Men på tal om internetshopping måste jag tipsa er om en sida som alltid håller vad den lovar.

Jag googlar alltid butikens namn, exempelvis "urban outfitters discounts" eller "coupons" när jag ska handla nåt. I 90 % av fallen har den här sidan då en discount code som funkar.

Nu när jag köpte byxorna på Asos fick jag 20 % rabatt:



Dom lägger upp en hel drös koder folk testat, som ni ser aktiva och sen opålitliga. Du kan ju testa hur många du själv vill, men de opålitliga brukar inte funka för mig. Så nu vet ni det.

Fan vilken bra bloggare jag är egentligen. Uppdaterar flera gånger varje dag, kläder, musik, vardag, fest, hund, pojkvän, skola. Videoinlägg lägger jag upp också. Och bilder. Och tips. Jag är bäst. Yes! Kommer förövrigt ett till videoinlägg nu. Bare with me.

Puss.

 

I blame Elin.

Alltså. Ja. Väldigt sorgligt. Men allvarligt.

85
Permobil
Ramp
Dog
Käring

Kan man sätta en sån här rubrik och neddragare utan att garva?

Hej hjärtan.

Ursäkta språket, men fittblogg.se har inte funkat på hela dan. Fast det har väl varit natt för er där hemma, så det skiter väl ni i. Men jag har varit frustrerad, har ju massa grejer att visa er! Här är kulturvideon först och främst, mottar gärna kommentarer och åsikter:

Tidigare idag gjorde jag det roligaste någonsin. Lyckades låsa in mig själv i garderoben. Hade inte ens en tanke på att det var nåt gömt lås på den dörren, så jag stängde. Tro fan att jag inte kom ut sen. Vred på handtaget och började skratta direkt. Det finns ju liksom inte. Inlåst i sin egen lägenhet. Ingen mobil, Farid är inte hemma, hunden behöver gå ut. Jag satt snällt på mitt arsle och väntade i en halvtimme, då kom Farid in genom dörren. Han garvade arslet av sig. Förståeligt.

Har massa bilder från igår. Orkar ni? Mest jag och Farid som fjantar oss på vägen hem, men även från restaurangen. Vi åt en jättefin middag och drack otroligt gott vin. The Crossing 2008, producent Marlborough, Nya Zeeland. Det underlättar att ha jobbat på Systemet, kan jag tala om. Jag vet att Nya Zeeland är grymma på sauvignon blanc, och jag vet att Marlborough är en grym producent. Vinet smakade ren druva, underbart. Efter restaurangen tog vi en öl och en drink på en bar (gissa vem som drack vad?) innan vi gick hem.

Jag har försökt gå utanför min comfort zone och redigerat annorlunda än vad jag brukar. Vet inte vad jag tycker än. Men det kan vara bra att försöka se saker ur en annan synvinkel.

När vi gick till restaurangen igår var det en stor, svart kille som tittade på mig, stannade upp när vi gick förbi och riktade sig mot Farid:

- Bro. Good job. Keep it going.
- Thanks man.

Jag blev glad. Kände mig het igår. Det är så jävla nice mellan killar, att dom oavsett bakgrund och hudfärg är ett kollektiv. Dom är bröder oavsett vad. Märks jättetydligt här i USA i alla fall. Jag önskar vi tjejer kunde ha det så.

Puss på er, jag måste plugga.

(de två sista bilderna är precis utanför vår port. tänkte att ni ville se vad vi vaknar upp till varje morgon. kyss.)

Det här är illustrationer gjorda av en fantastisk dansk designer, Mads Berg. Bland det bästa jag sett. Otroligt genomarbetat, krispigt som ett färskt salladsblad. Det här är talang på en nivå som man bara kan drömma om att nå upp till. Inte bara för att det är ruggigt snyggt, själva tekniken, utan för att den här mannen har spetsat till sin säregna stil till den grad att alla skulle känna igen hans verk. I den här branschen är det en styrka inga pengar kan köpa.

Duktig dansk!

Hej älsklingar!

Underbart vacker dag i San Francisco. Strålande solsken och alla hjärtans. Nu kan man inte klaga.

Igår var hur kul som helst, känns typ onödigt att fortsätta skriva det om utekvällarna, för vi har kul varje gång. Det är verkligen nåt som visar på stor skillnad från Stockholm, där är det lite lotteri om man har kul eller inte på en utekväll. Vi tog en taxi hem till Anton och tjejerna vid 10-tiden, drack lite vin och snackade skit innan vi stack upp till Castro. Som jag berättat förut är Castro bögområdet här i SF, även lesbiska såklart, men absolut flest bögar. Det var helt vilt igår, jag kände mig naken i min klänning och bara ben (så underbart med bara ben, nu börjar det bli vårvarmt här), det sprang omkring nakna grabbar överallt och precis när vi kliver ut taxin sätter två tjejer igång och börjar slåss i bilen framför oss. Polisen kom på en gång så dom åkte väl i fyllecell bägge två. Fattade redan då att kvällen skulle bli ganska vild.

Vi stod i kö till Badlands ett tag, ett ställe som inte spelar nåt annat än Fergie, Backstreet Boys och Britney Spears, men det var så jävla packat att vi bestämde oss för att prova nåt annat. Gled in på nån bar en bit ifrån, jag och Alex tjejkompisar var dom enda utan kuk där. Herregud, killar överallt. Hälften med bar överkropp. Så mycket testosteron i luften att man känner sig sjukt malplacerad som kvinna, men vi hade kul. Inne på killtoaletten hade dom en spegel vid pissoaren som var vinklad så att man kunde spana in alla andras business medan man lättade på trycket. Haha, alltså, det är så överdrivet bögigt i Castro att man bara garvar konstant.

Vi drack Coronas, svettades som in i helvete, Farid blev raggad på av bartendern (antar att vi bägge går hem hos den målgruppen HAHA) och jag blev raggad på av en straight kille. Vad fan, liksom, kände mig lurad. Alla är ju bögar, antar man, så jag stod och dansade med honom och snackade skit, och så helt plötsligt kommer det fram att han är straight. Jävla arsle. Han stack sen i alla fall, så skitsamma.

Vi gick vidare till The Café, och där började festen på riktigt. 5 dollar i inträde, sen var det kungen av alla nattklubbar man äntrade. Här screenshot från hemsidan, haha.

Spotlights överallt, hur mycket folk som helst, gogo-dansare (killar och tjejer), bartenders som sprang runt och serverade shots i såna här smala, långa behållare. 2 dollar styck, smakade Xider mandarin-chili, vidrigt med andra ord. Vi dansade som tokiga, Alex drog av sig skjortan och helt plötsligt går en skitsöt tjej förbi mig och trycker min hand. Så jävla mongo, det blev lite flörtigt och det var mitt fel, jag var så uppe i stämningen. Hon såg ju att jag dansade med Farid, men hon trodde väl att jag var bi. Jag kan tycka att det är kul att flörta lite med tjejer, men bad ändå om ursäkt till Farid i taxin hem. Han tyckte mest att det var kul, som tur var.

Vid halv två stack vi, hunden hade varit ensam för länge. Men vilken kväll. Ni förstår inte hur mycket jag vill att ni ska komma hit. Vissa av mina kompisar skulle inte gilla det, Viktor är jag osäker på till exempel. Men Jonna, Elin, Jenna och Chris, framförallt Chris, ni skulle älska utelivet här. Det är bara 100 % fest, ingen ångest, inga köer, bara billiga drinkar och hög musik. Ni vet hur det är, när man verkligen älskar något vill man dela det med sina nära.

Idag är det alla hjärtans som sagt, vi har bokat bord på en vinbar på Polk Street, Amelié heter den. Var där för ett år sen ungefär, jättefint och mysigt, tar förmodligen med oss kameran den här gången så lägger upp bilder imorrn. Klockan åtta ska vi vara där, innan dess ska vi över till Farids klasskamrat Anna och lämna hunden. Hon erbjöd sig att passa honom och har bjudit över massa tjejkompisar för filmkväll, så han kommer bli spoiled, I'm sure.

Förövrigt börjar jag och Farid förlora svenskan nu. Helt sjukt. Vi gick idag på morgonpromenaden och försökte böja "minns", det gick ju inte så jävla bra kan jag avslöja:

- Munnits?
- Nej, men gud. Vad händer, alltså allvarligt. Minnts?
- Haha, nej.
- Men vänta nu. Jag minns. Hon minns.
- Dom minns.
- Minns, manns, munnits?
- Hahahaha.
- Jag mants honom. Hahaha.
- Mindes?
- Mindes! Så är det. Jag minns, jag mindes.
- Yes.
- Men det måste ju finnas en till böjning? Minns, mindes.. Mants.
- Nej, men tyst nu.
- Helvete.

Snart blir jag amerikaniserad till fullo och börjar prata svengelska. Haha. Nu ska jag plugga.

Puss.

Full. Bilder. Hörs imorrn.

Jag älskar den här låten. Och hon är en sån fantastisk live performer. Har för mig att hon kommer till Sverige i sommar? Måste lyssna in mig lite på hennes nya låtar, kan absolut tänka mig att gå på den konserten.

Hej gänget.

Hemmafest igår hos Anton och tjejerna han bor med, alla kom över från Berghs nyligen. Jag matchade svarta harem (köpta i Barcelona) med vit, transparent t-shirt, stort silverhalsband, vågigt hår, maffigt armband från Aldo och vassa klackar.

Kul kväll igår förövrigt. Drack typ en säck Budweiser, blev raggad på av en kille som var sjukt imponerad över att jag klippte min egen lugg och pussade på Mindy. Nu ska jag inhalera vatten och plugga hela dan, sen kör vi igen ikväll. Puss.

GLAD. Fanns ingenting på Zara, sprang ner till Urban Outfitters istället. Dom hade halva stället på 75 % rea, men självklart är det inte där jag hittar nåt. Längst in, längst bort hängde det ett fint tryck. Sista exemplaret, XS. Ibland har man sån jävla tur. Vansinnigt förälskad. Det här är sånt jag aldrig köper, sen går jag igenom syrrans garderob och blir avundsjuk när hon har fyra såna klänningar. Så enkelt och snyggt och perfekt till sommaren.

Det syns inte så bra, men den är väldigt skir, tunn och "fladdrig". När jag provade den med mina nitboots var det som om jag dött och äntrat himlen. Nu gäller det bara att bestämma om jag ska ha den ikväll på hemmafest, imorrn på margaritakväll med tjejerna/bögklubb i Castro eller på söndag till alla hjärtans dag-middagen med Farid. Känner mig som en porrig hemmafru. Underbart.

Nu till Zara igen. Funderar att köpa ett par tights online, men ska se vad som finns i butikerna först.

Puss.

Hej gänget.

Var ute på en shoppingtur i morse. Zara hade fått in väldigt mycket fina grejer, men känner mig fortfarande för ung för alla deras kamelfärger, silkesskjortor och kostymbyxor. Jag är för avslappnad för deras kläder, tror jag. Köpte hursomhelst en transparent vit blus och en cropped tee för 90 dollar, gick hem och testade dom till diverse shorts från min garderob och nu åker dom tillbaka. Så blir det ibland.

Det är lustigt det där, hade jag jobbat hade jag förmodligen behållt dom. Nu när man är student och vet att man bara kan handla ett par looks per termin, då skärper man sig nåt ofantligt. Det måste vara 100 % för mig nu. Förut räckte det med 80.

Istället gick jag in på Aldoshoes.com när jag kom hem och hittade till min lycka ett par gamla favoriter kraftigt rabatterade;




Dom här har jag spanat på ett tag, så slog till nu när priset var så bra.  Jag älskar den här höjden på boots, samma som jag har på mina från Century 21. Har dessutom länge velat ha ett par cognacfärgade, det är lättare att matcha än svarta nu till sommaren. Dom kommer förhoppningsvis innan nästa helg. Det bästa med Aldo är deras return policy - passar inte grejerna (vilket är en risk eftersom dom har så små storlekar) så är du välkommen ner till butiken för att lämna tillbaks dom. Spelar ingen roll om dom är på rea, du får hela summan tillbaks.

Jag önskar verkligen att jag var en sån som pallade ha högklackat till vardags. Men jag är för bekväm. Boots är det jag använder absolut mest. Passar till allt jag äger och har. Och så slipper Farid höra gnäll om att jag har ont i fötterna när vi är ute och går. Alla vinner.

Puss.

Typisk konversation i lägenhet Safaie-Efraimsson:

- Ska du ha honing i teét?
- Nej, jag ska definitivt inte ha nån jävla honing, för det finns inget som heter honing.
(Tystnad).
- Nalle hade honing.

Det här är ganska sjukt. 40 år gammal. Jag vet inte vad som händer med världen, men nåt är fel om en 40-åring som är så framgångsrik som McQueen bestämmer sig för självmord. Det verkar som att han hängt sig i sitt eget hem, bara några dagar efter att hans mamma dött. Undrar vad dom ska göra med märket nu, han är ju grundaren. Synd på en stor talang, synd på en hel drös vackra kläder som aldrig kommer till liv nu.

Sjukt.

Den som vill råna mig kan passa på nu:



Puss.

Fick förövigt två läxor av C jag tror flera av mina vänner skulle uppskatta:

- Skriv 500 ord om en dag. 24 timmar, 500 ord. Inga meningar, man får upprepa ord (rökare behöver förmodligen göra det exempelvis). Alltså såhär: Vakna. Sitt. Stå. Gnugga. Gäspa. Kök. Klicka. Arom. Kaffe. Mmm.

Jävligt underskattad läxa och mycket, mycket svårare än vad man tror. Jag ska försöka blåsa honom av stolen. Kommer publicera upp den här så fort jag är klar.

- Gör en video på 1-2 minuter, posta på Youtube. I videon, svara på frågan "vad är kultur?".

Den här läxan är kombinerad med en annan vi fick. Han delade ut små hårda kort med kartor på till oss, alla fick olika delar av San Francisco. Vi ska gå en viss rutt och bara samla intryck. Gå in i affärer, äta på en restaurang, prata med människor vi möter. Jag fick Russian Hill, som är oerhört vackert och dessutom ligger ganska nära vår lägenhet. Om ni vill att jag ska lägga upp videon här så gör jag det, kommer ju självklart vara på engelska.

Såna här läxor är hursomhelst anledningen till att man längtar tills nästa.

Puss.

Min lärare, vi kan kalla honom C, sa en grej som verkligen tog fäste hos mig under senaste lektionen. Han sa att för att bli bra strateger och kreatörer måste vi vara in touch med våra egna känslor. Vi kan aldrig göra vårt bästa om det inte kommer hundra procent från vår själ - vilket betyder att vi bara vinner på att öppna upp och lära känna oss själva.

Det här är svårt för mig. Jag har så mycket murar att jag förmodligen har en del uppsatta inför mig själv också, haha. Jag märker det inte minst på drömmarna jag har, 23 år gammal får jag fortfarande tända nattlampan en gång i veckan för att det blir för vidrigt i mitt huvud när jag stänger ögonen. Om det är någon som vet att det finns mycket obearbetat, så är det jag. Frågan är bara om det här är rätt forum.

Jag skulle säga att 99 % av de problem jag upplever idag har att göra med min familj. Och det är svårt för mig att prata om, inte bara för att det är pinsamt med familjära problem, inte bara för att jag är född med en ibland överflödig stolthet.

Det är svårt för mig att prata om för att jag vägrar erkänna att vi haft problem. Jag har alltid sett på min uppväxt som lycklig. Jag har många fina minnen från min barndom. Det finns folk som går igenom långt värre saker än mig. Därför har jag svårt att prata om det - vad ger mig rätt att vara ledsen när andra har det så mycket värre? Ingen har dött i min familj. Ingen har fysiskt skadats. Ändå sitter jag här idag med inre demoner som förmodligen inte försvinner förrän jag gör just det - pratar om vad som hänt.

Jag vet, trots att det är så svårt att erkänna eftersom jag är stark, jag vet att det lever en stor sorg inom mig över det faktum att vår familj är splittrad. Det lever en stor sorg inom mig över att jag inte kan hjälpa tillräckligt. Jag är ledsen. Utöver det är jag förbannad. När jag blir arg på någon i min familj är det som att helvetets avgrundar öppnas. Det blir svart av raseri. Jag känner inte igen mig själv. Jag hatar dom för att dom tar mig till den platsen. Det lever en stor sorg och ilska inom mig över det faktum att jag blir en sämre människa kring dom jag älskar mest.

Det är svårt. Men har ni tålamod så försöker jag. Kanske lite mer varje dag.

Puss.

Har förövrigt glömt att visa sminket jag köpte på Sephora häromdagen. 49 dollar gick det på, helt okej.



Puder från Sephora, ögonbrynspenna från Sephora, svindyr concealer från Amazing som tydligen ska göra underverk.

Köpte också den här tshirten på 50 % rea på gymmet häromveckan. Transparent och skön med stor ficka. 15 dollar fick jag betala för den.



Nu måste jag plugga i hundra år. Imorrn ska jag belöna mig själv med en tripp till Zara. Har fortfarande 1,200:- att göra av med från Farids födelsedagspresent.

Kyss.

Via det här inlägget kom jag till Schulmans tjejs krönika som handlar om att en relation ska vara lätt. Hon säger bland annat såhär:


Jag vet inte hur det är med er, men stämmer det där verkligen? Jag är precis tvärtom. Jag tolererar hur mycket som helst när det kommer till vänner och familj, men med min partner avslutar jag på en gång om en viss gräns överskrids. Vänner och familj får hundra chanser, partnern får en.

Jag tror varken jag eller Amanda gör rätt. Man måste hitta balansen i hur mycket man är villig att kämpa, och både när det gäller vänskaper och kärleksrelationer måste man ibland ta tuffa beslut. Jag är mycket mer villig i att förlåta vänner än pojkvänner. Vet faktiskt inte varför.

Å andra sidan känner jag en hel drös tjejer som stannat i kassa relationer för länge. Jag tror på ärlighet vänner emellan - tror man inte att en person är rätt för sin vän, säg det då. Ingen känner dig så bra som dina vänner. Ta tillvara på det.

Jag undrar om nykär är en myt.

För man är ju inte kär. Man är kåt. Och dum i huvudet. Och man blir åt helvete för full så man ska våga sig på att flörta lite med personen. Nu pratar jag alltså inte om onenightstands. Nu pratar jag om de där få gångerna då du träffar nån och känner instinktivt att det finns något mer än bara sex. Du är intresserad.

Och kåt. Och korkad. Första månaderna ni dejtar städar du lägenheten med en frenesi du annars bara har på dansgolvet. Du sliter fram gamla ljus och nyser av dammet när du tänder dom. Du blir helt svettig av att laga mat, herregud, tänk om han inte gillar det? Du försöker vara söt, inte snygg. Du släcker ner, för du har självinsikt nog att inse att du är avsevärt mer åtråvärd när ljusens skuggor obehindrat glider över din kropp.

Du anstränger dig som in i helvete och hoppas med varje molekyl av din hjärna av han inte fattar det. Det är ju inte kärlek. Det är lust och åtrå och en vilja att vara till lags.

Kärleken kommer sen. Och oj, vad fin den är.

Sådär, hej älsklingar.

Nu är jag tillbaks till mitt vanliga jag. Ska berätta lite snabbt om lördagskvällen, den var så fin.

Våra vänner kom hit till lägenheten, alla kunde inte vara här då Elise och jag delar samma födelsedag och hon hade förfest hos sig. Så vi mötte inte upp alla förrän vi gick till klubben. Det var mer av en lounge med klubbstämning, helt underbart ställe. Ambassador heter det, ligger bara ett par blocks från oss. Jag är så glad över att Elise bokade bord där, nu har vi hittat ett nytt fantastiskt uteställe. Free cover, alltså inget inträde, och sen old school blandat med hits hela natten. Väldigt bra musik, vacker lokal också.

Sjukt roligt hade vi. Blev bjuden på shots, fick en jättesöt liten ask med choklad av Andrew, Farids klasskamrat, dansade som en vilde. Sprang in i Elise och vi bara skrek rakt ut, haha, var på så jävla bra humör bägge två. Blev raggad på (!) för första gången på ett bra tag, nån britt som gillade att jag kom från Sverige. Blev ganska fort bortdragen av mitt gäng och inputtad i Farids armar, där jag hör hemma.

När svetten lackade lite för mycket tog vi luft utomhus, bestämde oss för att fortsätta festen hemma då vi hade hur mycket alkohol som helst kvar. På väg hem spårade det totalt, Anton bar mig halva vägen, jag skrek efter Britney's orm, vi måste låtit som en armé. Det var skönt att komma i säng där till slut, men gud vilken kväll. Jag har svårt att tro att det finns någon stad som slår SF i uteliv. Har inte varit på ett dåligt ställe än.

Igår, efter mycket vatten och avocado till frukost, tog vi tuben ut till Mindy och såg Superbowl. Jag fick ett jättefint kort och en chokladkaka, gullunge är hon. Vi fick kuta som fan sen för att hinna med tåget hem efter att matchen var slut. Lämnade jycken hemma och så gick vi ut och åt middag på The Cheesecake Factory. Bästa hamburgaren jag någonsin ätit, perfekt tillagad. Farid åt grillad lax och så åt vi rödbetor med getost och valnötter till förrätt.

Det var en perfekt dag. Fick min present av Farid, det var 1500:- insatt på hans kort, hans familj hade nog en fot i det också, så TACK kära ni. I slutändan är jag bara glad att jag fick dela den med dig, jag älskar dig och kommer aldrig älska någon annan.

Bästa kommentaren lördag kväll var från Taylor, Amandas kille:

- It's your birthday? What are you, 18?

Han fick en smällkyss och ett löfte om evig kärlek, haha.

Puss.

Superbowl var igår. Matchen var bra, såg typ three quarters innan jag somnade som en stock i Farids knä. Bakfull som iiiin i helvete. Men det viktigaste med Superbowl är ju såklart reklamen. Den här var absolut bäst:

Det är det här jag saknar.

Pussnatt.

Hahaha, Amanda skickade precis en bild till mig från igår när vi lämnade klubben (som förövrigt var fantastisk). Är fortfarande grymt bakfull, så skriver mer om kvällen imorrn när jag fått tillbaks min hjärna.

Här avslutar jag mina 22 år i famnen på Anton, en ny bekantskap som kom hit från Berghs den här terminen. Jag tror bestämt Farid har hittat sin nya profilbild, haha.

Det här förklarar förövrigt Alex skrik på vägen hem:

- Girl, you are working those leggings!

Skrattade hela kvällen igår. Skrattade så jag fick ont i magen redan på förkröket. Mina murar har fallit inför dessa underbara, varma, roliga, öppna människor. Det enda dom skänker mig är skratt och jag skulle aldrig begära nånting annat. Det finns inget drama, inga tårar, inget skitsnack, det är bara kyssar och kramar och dans och shots och skratt. Världens bästa kväll. Berättar mer ingående ikväll.

Peeps from last night - you are amazing. I love you all.

Om fyra timmar fyller jag år, fast i Sverige är jag redan inne på min födelsedag, så nu knäcker jag kvällens första öl. Silver, grått, lackleggings, spikrakt hår och tung ögonmake. Nu ser jag ut som en begravningsentreprenör lik förbannat, men SKITSAMMA FEEEST.









PUSS.

Har precis varit ute på en promenad. Gick till Container Store och köpte en smart skoförvaringsgrej. Farid håller på att göra jättefint här hemma. Jag roar mig med Photobooth. Lockade håret imorse, fast ska nog tvätta ur det och försöka igen, det kan bli mycket bättre.

Elin, här är skorna från Gojane.com. Visst är det samma? Fast jag klippte bort bandet vid tån, får bara skavsår av sånt.

Kolla! Farid har hittat min dubbelgångare:



Sjukt likt. Framförallt vid ansiktet och håret. Fan, jag själv trodde det var jag. Läskigt.

Okej missar, här är shortsen. Haha, snygga va? Farid kallade dom knallrosa, men det är dom inte. Peach skulle jag säga. En riktigt vidrig färg jag aldrig skulle drömma om att ha på mig, men just den här gången började jag dansa i provrummet bara för att dom gjorde mig så glad.

Ser ni vad ett öppet sinne kan göra med en människa? Bakom mig ligger förövrigt min äckliga bok till min äckliga onlinekurs. Nu får jag smaka på tenta-skiten eftersom det är en liberal arts-kurs. Läsa, diskutera, test, skrivningar. Usch. Jag har officiellt tappat förmågan att plugga som på gymnasiet.



Nu ska jag blåsa håret, sminka mig och gå ut i solen. Förövrigt - Jamie Meyer spelar här i SF på The Box nästa vecka. En av mina vänner har legat med honom, men det var inte det jag skulle säga. Vet nån vem det är, gillar ni honom och vidare - är det värt att se?

Vad som verkligen kommer vara värt att se om några månader är min mage. Där det just nu ligger EN magruta, kommer det ligga sex i sommar. Då jävlar ska jag ge 19-åringarna en match.

Puss.

Skulle döda för den här klänningen. Döda. Valfri budgetkedja måste lansera långklänning med cutout just precis där SNART, annars klipper jag till en av mina. Vilket otroligt vackert ställe att visa. Jag är inte mycket för urringningar, men det här är ju nåt annat. Så sensuellt på alla rätta sätt. A-mazing.

Printen är svårare att gilla, men när jag insåg att det var graffiti så balanserade det över på snyggt-sidan.

Från Topshop.

Hej gänget.

Lång dag idag med hyfsad produktivitet. Har catchat upp i min online-klass (läst kapitel, deltagit i diskussioner), köpt ett par grymt fula persikofärgade shorts och gymmat en fredagkväll. Man vet att man är i smala, sexiga San Francisco när gymmet är halvfullt till och med på en fredagkväll, herregud.

Shortsen, ja, skulle egentligen köpa svarta, men fick nåt ryck och vägrade se ut som en jävla begravningsentreprenör. Träning är ju kul! Och livet är ju kul. Så det blev 80-tal. Visar dom imorrn. Gymmet var bra i övrigt, skrattade sönder mig under magövningarna, så nu har jag ännu mer efterbliven träningsvärk.

Farid kommer aldrig bli PT:

- Ska du inte peppa mig?
- Kom igen, tjockis.

Så jävla ledsen över en sak dock, Crunch har börjat med lyrical hiphop som pass på två av sina locations. Naturligtvis ligger bägge dessa på torsdagkvällar, då jag sitter i en mörk jävla labsal på Montgomery och lär mig typografi. HELVETE, vad ledsen jag blev. Lyrical hiphop hade varit grymt kul att testa.

Nu ska jag mest sova. Blir utskickad imorrn, för Farid ska styra nånting. Går nog och sätter mig på Books & Borders och pluggar. Känner mig pirrig och nervös inför terminen. Jag har ett par riktiga jubelidioter i alla mina klasser, men det är okej. Idioterna gör bara att jag jobbar hårdare. Jag borde därför alltid vara omgiven av idioter.

Puss.

Tog en promenad på stan för att köpa träningskläder. Kom hem med två toppar från Victoria's Secret, bara sköna bastoppar som funkar bra till gymmet. En blå, en svart. Köpte även bodyscrub och lotion som var på 75 % rea, doftar citrus och mint.

Skulle bara ha en topp egentligen, men tjejen i kassan var för söt för att säga nej till när hon började tjata om massa andra grejer. Osminkad, storbröstad, långt, vackert, mörkbrunt hår. Och dom säger att det bara är straighta killar som är svaga för vackra kvinnor.

Det var nån som kommenterade och efterfrågade en bra frisör i San Francisco. Den här salongen ska vara fantastisk. Dessutom är den snyggt inredd, jag vill gå in varje gång jag går förbi. Har inte varit där själv, men bara hört positiva saker. Om du går dit, berätta hur det var! Nån gång kanske jag har råd själv.

Typisk konversation i lägenhet Safaie-Efraimsson:

- Så jävla typiskt, nu är jag kall och blöt efter allt regn. Har redan duschat en gång idag, orka igen.
- Du kan duscha med mig!
- Nej tack, jag har ju mens.
- Suck.
- Helt sjukt förresten hur vi synkar, (tjejkompis) har också det nu.
- Men ååååh.
- Vafan gör det dig att hon har mens?
- Ju fler tjejer med mens, desto sämre värld.

Just det.

Ljuvlig reklamfilm från Honda. Enligt info den dyraste reklamfilmen som någonsin gjorts, 6,2 miljoner dollar. En ofattbar summa för en reklamfilm på två minuter.

Allt är gjort utan grafik, teamet har alltså satt upp det här själva. Ganska jävla otroligt. Älskar voiceovern också, copyn är grym.

Haha, alltså jag tycker så synd om Alex nu.

Jag fyller ju år i helgen. Är ganska förvirrad just nu, men det verkar som att Farid försökt styra upp någon sorts överraskningsfest. Han hade inte sagt någonting till mig, och så skriver plötsligt vår kompis Alex till mig på Facebook och säger att han kommer på lördag. Jag skriver tillbaks att jag inte har en aning vad han pratar om, och han skriver nåt i stil med "men vi ska ju fira dig då?". Haha, alltså, jag tycker synd om honom. Skrev bara att han förmodligen borde prata med Farid, tre sekunder senare skriver Mindy "DIN DUMMA JÄVEL, DU HAR AVSLÖJAT ALLTING!!".

Alex är underbar, så han är förlåten. Men jag hoppas inte att Farid är ledsen nu. Det enda jag vet är ju att det blir någon sorts fest, jag vet inte vart eller med vilka. Men jag vet hur det känns när nån avslöjar en överraskning för tidigt, mamma är expert på sånt.

Bara jag får fira med vänner är jag glad. Förra året var jag halvt förlamad (kunde inte stödja alls på min vänstra fot), det ösregnade och jag bodde med psykopater. Vad som än händer i år så är det bättre.

Älskar dig baby, du är fin som försöker fixa.

Typisk konversation i lägenhet Safaie-Efraimsson:

- Vi måste gå till en terapeut, för du är ju dum i huvudet.

Haha. Eller:

- Ta på mig som en kvinna, inte som en våldtäktsman.

Eller:

- Sluta vara en sån kuk, Cim.

Japp. Allt inom loppet av tre minuter. Fiiiint.

Hahaha, jag insåg precis att Lucas har hårfärgen jag vill ha!

Hittade lite bilder på en tjej med fantastiskt hår. Det här är ju blondette i sin faktiska mening, som jag gärna eftersträvar när det finns tid och pengar till frisörbesök. Carrie i Sex & The City körde en grym sån ett par säsonger också. Lite mörkare i botten, knappt märkbar rödlätt ton och så ser man de guldiga slingorna när ljuset reflekteras. Otroligt vackert, och det ser så friskt ut.

En som verkligen har potential till den här färgen är ju du, Jonna. Jobba, jobba.

(Sista bild: Elin? Tror jag, redigerad av mig)

Megan Fox är ett bra exempel på hur snygga tatueringar kan vara på tjejer (om man bortser från blaffan med Marilyn Monroe på hennes högra underarm). Skrift tycker jag är kvinnligt och vackert, dessutom passar det mig då ord alltid varit min passion.

Gillar även placeringen av hennes bägge, den andra i skrift sitter ju vid revbenen, på sidan där nånstans. Frågan är bara vad man ska skriva. Jag har ett par meningar i åtanke, men den jag känner främst för kanske är för lång.

Får se. Jag typ väntar på att rätt ord ska hoppa upp i knät på mig. Det blir inget kalkylerat letande för min del.

Puss.

Jag hade i princip gett upp på Forever 21. Var i flera butiker i New York och hittade verkligen ingenting. Slutade ju med att Farid fick en vindjacka, förövrigt skitsnygg.

Men dom har ett par grejer som ser okej ut nu. I det stora hela avråder jag från att handla via deras nätbutik, kvalitén är generellt bara för kass. Ser jag nåt jag gillar online går jag alltid ner och kollar i butiken först. Den här byxdressen skulle kunna vara nice, prints kommer stort i vår om nån nu skulle missat det.

I vanliga fall köper jag aldrig slingbacks, har svaga vrister och det slutar alltid med att jag slår ihjäl mig. Men eftersom det är ett elastiskt band där bak kanske det skulle funka med dom här skorna, som är fan-tastiska.

Måste. Ha.

Babe, jag hoppas verkligen att ett av dom här presentkorten du pratar om är för shopnastygal. Jag måste ha den här dödskalletröjan för 74 dollar. Kan inte leva annars.

Puss.

---

Den bästa boken jag någonsin läst är 1000 & En Natt. Underbara historier om rövare och gigantiska fåglar och profeter, jag fick den av morfar och läste sönder den innan jag blev tonåring. Den näst bästa boken jag någonsin läst är Jorden Runt På 80 Dagar. Morfar gav mig den också. Även den har med storslagna äventyr att göra, och jag älskar den lika mycket idag som förr.

Den tredje bästa boken jag någonsin läst är Extremely Loud And Incredibly Close. Jag köpte den för 5 baht på Phi Phi i Thailand, grät som ett barn under strålande sol och vajande palmer. Den boken förändrade mitt liv. Så fort jag vill gråta öppnar jag den.

Den fjärde bästa boken jag någonsin läst är Flickan Från Ovan. En vidrig berättelse om en 14-årig tjej som blir våldtagen och mördad. Boken handlar om hennes familjs sorg och hur dom hanterar att bo granne med vem dom tror är flickans mördare. Fick den av min mamma, lånade ut den till Farid på Berghs när jag verkligen ville visa honom vem jag var och vad som berör min själ.

Nu har dom filmatiserat den. The Lovely Bones heter den och visas på skolan fredag kväll. Jag är rädd för att se den, förmodligen uppfyller den inte allt som boken är. Men vi måste gå ändå.

Och så en snabb notering bara - är det ett enda tips jag kan ge vemsomhelst, vartsomhelst, närsomhelst, som alltid kommer gynna och utveckla en person; ta upp en bok och läs.

Puss.

Ja, ni. Det här är anledningen till att jag älskar AAU. Att få gå till skolan och bli inspirerad varje dag är en sån obegriplig lyx. Samtidigt är det nåt som är lätt att få tillgång till, bara man vågar.

Cameron Maddux är en av skolans bästa lärare, Farid älskar honom, alla älskar honom. Precis som mig så hatar han reklam. Han är typexempel på en människa som lever efter devisen "you don't need to think outside the box if there's no box". Han är underbar, som balsam för min kreativa själ. Idag hade jag min första klass med honom och han tog upp det vi snackade om nere i Lund.

Nedan är en video jag verkligen hoppas att ni orkar se. Den är 20 minuter lång. Talaren är Ken Robinson, som säger att sättet vi utbildar våra barn dödar deras kreativitet. Anledningen till att matematiska och ekonomiska utbildningar är rankade högre än utbildningar i konst och dans går tillbaka till 1900-talets industrialisering. Vi var tvungna att utbilda oss på det sättet, att se rätt och fel, att stanna innanför lådan för att allt utanför lådan var för osäkert.

Det är en annan tid nu. Om 30 år kommer en degree inte spela någon roll, eftersom alla kommer ha en. Ken Robinson pratar om varför dans är lika viktigt som matte. Att intelligens är ett brett spektrum, och att vi i framtiden kommer tvingas öppna våra ögon för vad som ses som legitimt inom utbildning.

Men Cameron sa det bästa. Något i den här stilen:

"Ni sitter alla här idag för att vi har gått diverse utbildningar. Eller hur? Vi sitter alla här för att vi har gått i skolan. Alla utbildningar vart du än vänder dig i världen går efter samma princip - är du dålig på nåt, lägg ner mer tid på det. Är du bra på nåt, lägg ner mindre tid på det. Ni är här för att det är det dummaste jävla resonemanget ni hört i hela era liv".

Och DET ÄR SÅ SANT. Jag sa tusen gånger till min mattelärare att jag aldrig kommer använda skiten han försökte lära mig i gymnasiet. Ändå försökte han med att jag kan om jag försöker och matte är något man vänjer sig vid. Men JAG HATAR MATTE. Varför ska jag plugga något jag hatar och är dålig på? Är det inte det dummaste jävla resonemanget ni hört i hela era liv? Hade jag fått skriva mer i gymnasiet hade jag förmodligen förstått att reklam var något för mig långt tidigare. Men så är den svenska utbildningen uppbyggd, och det gör att barn tränas att tro att deras kreativa sida är för hobbys, och när det gäller utbildning ska dom satsa på "riktiga" ämnen. Det är FEL, och det är exakt det jag försökte få fram i Lund.

Världen ser inte ut så idag och den kommer inte se ut så imorgon.

Gör mig en tjänst, titta på den här videon. Ken Robinson är Gud. Han säger att alla barn föds kreativa, och att vi sen utbildar bort kreativiteten. Han kommer förändra era liv. Dessutom är han rolig som fan.

H&M har redan kommit med äckligt mycket snygga vårgrejer. Testade ett par svarta skor med remmar, en randig klänning och en vågad body, men köpet föll på budgetleggings med många användningsområden. Gillar skarpt. När det kommer till H&M tar jag alltid en storlek mindre i allt, eftersom den halvkassa kvalitén gör att kläderna alltid töjer sig. Så har du som mig en 36:a, ta en 34:a. Framförallt när det gäller leggings.

Puss.

Blev samma nyans som i höstas, men inte fan hette den "roasted coconut" som jag trodde. Ganska sjukt att jag hittat på det i mitt eget huvud, namnet alltså, men skitsamma.

Gymmet var tungt idag, fy fan. Jag brukar kunna köra mage med lätthet, men nu börjar man åldras tamejfan. Brukar kunna köra rumpa också utan ansträngning, även det tog emot. Jag ska inte ha några jävla celluliter, så är det bara. Vi har några roliga pass vi ska testa också, berättar mer om det sen.

Nu ska vi ut med hunden, sista promenaden. Sen säng. Sen vakna. Sen skola. Account planning börjar vi med imorrn, känns.. läskigt.

Puss.

Haha. Vi börjar vårt nya nyttiga liv på bästa sätt. Farid bjöd på frukost på Café Bean här nere på hörnet (första dagen på min födelsedagsvecka - ! - plus mindre viktig månadsdag för oss). Pannkakor med sirap, florsocker och jordgubbar plus toast med scrambled eggs. Sen åt jag kakor och Farid jordnötsmör. Japp. Direkt ur burken, med en kniv.

Efter det har vi setat planterade på våra arslen, han i sängen, jag i soffan, kollandes respektive favoritprogram (Farid - Family Guy, Cim - Real Housewifes of Orange County). Det enda produktiva jag gjort idag är att färga håret.

Grattis. Men det är lugnt! För just precis nu sticker vi iväg och gymmar. Stället är skitcoolt, ombyggt till ett gym från en biograf. Ska kolla om jag får ta lite bilder.

Puss!

Hej gänget.

Läser runt på olika bloggar om den totala depressionen över att det ska vara minusgrader i Sverige februari ut. Jag förstår att folk är less på det, absolut, men är nån förvånad? Minns för några år sen då det snöade i april och jag allvarligt talat hatade världen för att jag var född i Sverige.

Nu kan man ju ha lite mer distans till det.

Men jag trodde inte att vädret hade så stor betydelse för mig. Visst att det var skönt att komma till Kalifornien, men San Francisco är ändå inte varmt som exempelvis LA. Just nu känns det som svensk höst ungefär. Men jag märker mer och mer hur mycket solen betyder för mig. Inte i syfte att få färg, jag blir alltid för varm och går helst i skuggan, men bara lättheten i att leva i ett varmt klimat. Shorts, linne, och så utanför dörren. Det är det jag trånar efter. Lättheten.

Bilden är från Pismo Beach i San Luis, vi funderar på att ta en sväng förbi där på vår roadtrip under spring break. Det tar ungefär fyra timmar att köra dit, förmodligen drar vi ner till Los Angeles sen eftersom Farid verkligen vill tillbaks till Santa Monica.

Att bo här, även fast det inte är sommar året runt, har fått mig att inse att jag på riktigt aldrig kommer bosätta mig i Sverige. Det är för tungt. Vädret gör det för tungt. Och jag är tillräckligt tung i sinnet som det är.

När jag i framtiden sitter med mina 60-timmarsveckor som junior copywriter, då vill jag kunna öppna balkongdörren, ropa på Farid och ta en rast med ett glas vin på vår soldränkta veranda. Det är en fråga om livskvalitet för mig. Vad tycker ni?

Puss.

Galans bästa framträdande, utan tvekan. Jag avgudar Elton John, har sett honom tre gånger live. Lady Gaga är ju Elton John, fast kvinnlig och trettio år senare. När Elton började klä sig som en påfågel där nån gång på åttiotalet trodde alla att han tappat förståndet. Lady Gaga är nån som förstår vad han höll på med och gör exakt samma sak. Scenpersona är allt, och det handlar om att ha kul.

Man ser hur hon njuter av att spela och sjunga med honom. Väldigt vackert. Spola fram till omkring 3 minuter för att slippa förspelet.