true love is
Jonas verkar arrogant. Men han fotar helt fantastiskt. Den här bilden är från hans senaste, och vackraste, bröllop. Halvvägs genom bilderna grät jag, så vackert var det. Inte bara pga Jonas, utan även av kärleken i brudparets blickar. Gå in och titta hos jonaspeterson.com (och gör en mental minnesnotering om Colorado som potentiell bröllopsplats).
so tired.
Det får mig att vilja gråta, för när jag har det svårt så gör tanken på dig allt värre, inte bättre. Jag var så lycklig, för att jag visste att vad som än hände, så hade jag oss. Vår säkerhet vi skapat tillsammans. Ett hem och en familj, orden du valde att använda. Du såg en familj när du såg på oss. Och jag var så lycklig, för min riktiga familj var trasig och så passande, då fanns du där med dina vackra ord och varma ögon. Det handlar inte om stolthet. Det handlar inte om att jag borde lämna dig. Det handlar inte om någonting annat än att du tog något som var mitt och du hade sönder det. Du hade sönder det, och jag är rädd för att jag inte kan komma över det fort nog för att du ska orka stanna kvar.
it's not there
Jag vet att jag är för personlig enligt vissa i den här bloggen. Men det är ett helvete att inte kunna lita på någon. Och det är någonting jag lever med nu, varje dag, varje timme, varje sekund. Tvivel. Älskar han mig? Har han någon annan vid sidan av? Vad gör han när jag inte är med? Vad tänker han på? Det här är vad han gjorde. Han tog sönder något som byggts upp under 18 månaders tid.
Det är vad som gör så ledsen. Att tilliten är borta. Att han inte la något värde i mitt förtroende till honom. Jag som berättat om mina murar, jag som visat alla svaga punkter, han pissade på allt. Nu är det som det är. Vad han än säger kan vara en lögn. Jag insåg att jag inte satt på piedestalen den här gången - han gjorde det. Och när han föll, vem fick ont?
Jag.
trust
Vi pratar. Konstant. Det hjälper. Men jag vet att det aldrig hade gått om jag inte älskat honom. Försvinner kärleken så är det kört, men tilliten som förstörs kan man jobba på. Jag har varit väldigt öppen med Farid och sagt att det förmodligen kommer ta ett halvår innan jag kan lita på honom igen. Allt handlar om att jag, och han, är villiga att fortsätta kämpa. Farid finns här för mig varje dag och han försöker visa på alla sätt att han menar allvar med oss. Det är det viktigaste för mig, så det är vad jag skulle göra om jag var i din situation. Visa honom att ingenting förändrats i dina känslor till honom.
Och svik honom inte igen. Tillit är sårbart och det är ingenting man bara kan pissa på om man vill få ut det bästa av ett förhållande.
Puss.
valentine's day recap






.
- Ilska
- Sorg
- Raseri
När det mattats av lite är man:
- Besviken
- Ledsen, ledsen, ledsen
För en kort, kort stund kändes det sen som jag var tillbaks till hur jag kände innan. Gud, tänkte jag, kom jag över det på en vecka? Dumt. Det visade sig ju självklart bara vara ett litet andrum mellan de kortsiktiga effekterna och de som börjar nu:
- Svartsjuka
- Tvivel
Jag har inte sett dom på ett år. Välkommen tillbaka, murar. Ni som hade rivits ner så fint.
it's crazy what you do when we do what we do
- Jag älskar att det fortfarande finns en nyfikenhet när jag kysser dig.
Jag har aldrig varit med om att det känns nytt efter över ett år tillsammans. Att man utforskar och går försiktigt fram, att det finns en nyfikenhet som vill växa mer än stillas. Vi har något väldigt speciellt här. Att vara förälskad och dum i huvudet och ägna natten åt värme, när man egentligen borde somnat för länge, länge sen. Kan vi fortsätta vårda det här fantastiska, är du snäll?
Tack.
farid
För det känns som vi varit ihop en kvart. Jag är fortfarande kär som den där allra första dagen. Han tog mig för givet en stund. Jag hoppas att han aldrig gör det igen. För jag vill att den här kärleken ska hålla. Det är det vackraste jag upplevt. Och när jag lät honom kyssa mig för första gången sen det hände, på riktigt, idag, då bleknade hela världen och kvar var vi.
Vi är en jävla åttiotalsballad och en Kent-låt på speed. Tre veckor. Ett och ett halvt år. Jag älskar dig.
heartfelt
Ja.
Och hon sa, ser du det vackra i att den som fick komma in sårade dig och därmed utsatte dig för en känsla du aldrig känt?
Nej.
Och hon sa, förstår du att det finns något vackert i det, att du hoppade och föll, att du vågade och misslyckades, att du fick uppleva en känsla du aldrig känt?
Kanske.
Och hon sa, livet har aldrig definierats av de lyckliga stunderna allena, det finns ingen glädje utan sorg, och är du inte glad att det du tog för givet utmanade dig?
Jo.
Och hon sa, du gråter, känner du hur äkta det är?
Ja.
Och hon sa, du ser, vad vackert livet är.
rain

perfection is a flaw

space
Andetagen är allt för mig och är det nåt jag kommer sträva efter är det ett hem som tillåter mig (oss) att andas.







yes
valentine
För man är ju inte kär. Man är kåt. Och dum i huvudet. Och man blir åt helvete för full så man ska våga sig på att flörta lite med personen. Nu pratar jag alltså inte om onenightstands. Nu pratar jag om de där få gångerna då du träffar nån och känner instinktivt att det finns något mer än bara sex. Du är intresserad.
Och kåt. Och korkad. Första månaderna ni dejtar städar du lägenheten med en frenesi du annars bara har på dansgolvet. Du sliter fram gamla ljus och nyser av dammet när du tänder dom. Du blir helt svettig av att laga mat, herregud, tänk om han inte gillar det? Du försöker vara söt, inte snygg. Du släcker ner, för du har självinsikt nog att inse att du är avsevärt mer åtråvärd när ljusens skuggor obehindrat glider över din kropp.
Du anstränger dig som in i helvete och hoppas med varje molekyl av din hjärna av han inte fattar det. Det är ju inte kärlek. Det är lust och åtrå och en vilja att vara till lags.
Kärleken kommer sen. Och oj, vad fin den är.
love
Död. Har inte ens hunnit reflektera över att jag åker nu. Imorrn vid 13:20 lokal tid landar jag i SF. Började nästan gråta av lycka i duschen när jag insåg det.
Har packat, men har en del smågrejer att reda ut. Sen blir det sänggång för mig innan 22 i alla fall. Ska åka härifrån vid fyra inatt.
Jag ska hem till den här:
Världens i särklass vackraste karl. Jag älskar dig. Vi ses imorrn.
i love you
(fler bilder kommer Viktor snart!)
Nyårslöften 09/10:
- Uppskatta Farid mer. Jag älskar honom och stöttar honom, det vet han. Men i varje enskild sekund kan jag vara där ännu mer för honom. Relationer för mig handlar ibland om äggskal. Gå försiktigt, säg inte alltid det som bränner på tungan, att veta när man ska hålla käft kan vara limmet som håller förhållanden samman. Jag älskar Farid och om något händer mig är det allt jag vill att han ska känna från vår tid tillsammans - kärlek. Inget annat spelar roll. Han är snygg, smart, sexig, rolig, han är allt en tjej kan begära. Det vet jag, och jag vill visa att jag vet det.
- Resa utomlands. Sommaren 2010 vill jag åka nånstans, oavsett om det är med tåg eller bil, jag bryr mig inte. Jag vill se fler platser. Inget står i vägen eftersom vilja är allt.
- Satsa ännu mer på skolan och bry mig ännu mindre om vad folk tycker. Det känns som jag äntligen börjar greppa vad livet handlar om. Jag vill inte tappa det.
Sen vet jag inte. Det räcker för nu. Är så överlycklig att Lund väntar med Viktor, Jonna och Elin. Skulle inte begära någonting mer än det, och om vi bara dricker te och pratar i tre dagar är det fulländat för mig. Så glad över att familjen och Jenna är hemma när jag kommer, och att jag sen får åka tillbaka till SF, till en pojkvän och hund och en fin vår. Förlåt min lycka, jag är kär.
Jag förstår inte. Jag har aldrig varit såhär kär, och det har gått över ett år. Jag förstår inte.
Puss.
lkpg

therese och jag, här slår det mig hur lik hon är Jenna?!

mommie


two hours of sweat, tears and love, probably
Årsresumé ft. mig och Farid.