Gud så mysigt det var att få prata med familjen, äntligen. Chris och jag försökte skypa to no avail imorse, hennes ljud funkade inte. I vanliga fall hade vi väl bara gett upp, men nu har vi inte hörts på två-tre månader, det är för lång tid. Så bråkade lite med Rebtel, sen pratade jag med både Chris och mamma i nån timme där på förmiddagen.

Chris kom alltså in på skolan i Sydney. Hon börjar redan den 14:e februari. Hon pratade lite smått om att kanske komma hit och hälsa på innan dess, det hoppas jag verkligen hon gör. Ska leta sönder efter billiga biljetter nu. Så får hon flyga bakvägen till Sydney härifrån sen. Sen så ses vi inte på ett tag, hon lär inte komma hem under sommaren. Det är en associates hon tar, så utbildningen är bara ett år. Däremot är hon ledig i tre veckor över jul nästa år och det är ju vi med. Då kommer jag åka till Sydney. Så är det bara. En flygresa härifrån kostar ungefär 7000 spänn, det är inte så farligt tycker jag.

Så stolt över henne. Nu kommer det gå i ett rasande tempo, hoppas hon är beredd.

Så stolt över mamma också, som nu tagit tag på riktigt i allt som föll sönder under 2009-2010. Inga fler detaljer än så, men det här är det första riktiga steget hon tar, och jag vet att familjen stöttar henne i allt och jag hoppas hon känner mitt stöd från andra sidan jordklotet också. Som alltid måste man nå botten innan man kan klättra upp igen. Chris sa att hon känner igen mycket av skillnaderna i mamma från sin tid på Anorexiacentret, tror faktiskt hon är bättre just nu för mamma än vad jag är. Det är helt enkelt lättare att relatera, verkar det som.

Hursomhelst, mamma blev jätteglad när jag berättade att jag kommer hem redan i maj. Förhoppningsvis har hon kvar lägenheten i Gustavsberg så att vi kan bo där under sommaren, vore grymt. Älskar den lägenheten.

Fan, jag fattar inte att vi går in i ett nytt år snart igen. Ska börja fila på löften. Jag skiter i vad folk säger, jag älskar nyårslöften och jag älskar nya år. Oktober, november, december har jag ruggig ångest över vad jag åstadkommit under det här året och över att jag snart blir ett år äldre, men efter nyår släpper det där helt. Då ser jag bara möjligheter.

Puss.