Alla som är i Stockholm - snackade precis med Adam på Facebook, och han kör på Berns 14:e maj. Den lokalen är grym, akustiken är bra, ljuset är bra, trängseln är okej, man kan alltid få en öl utan problem. GÅ DIT och se honom. Såg Nas där för några år sen och det var magiskt. Köp biljett, delvis för att stötta svensk hiphop och delvis för att Adam är Adam och han är grym. Har ett par riktigt bra nya låtar han förhoppningsvis kör.

Puss.

Sista låten igår. Ganska absurt att stå på en hiphopklubb i San Francisco och sjunga med till Timbuk med 30 andra svenskar. Men amerikanarna diggade det med! Så fint. Klubben är väldigt liten, så oavsett vart du stod var du typ en meter från artisterna.

 

Och så Adam. Duktig Adam.

Grejen med Adam är att han gör låtar som känns i hjärtat. När han körde "Before U Know It" igår så slog tanken på Chris ner som en blixt i kroppen, och rysningarna gick ända ner från tårna. Han var så jävla glad igår. Det gjorde mig glad. Det var lite local talents som körde först, men Adam dödade alla. Looptroop gick på efter Adam, dom var helt okej, sen kom Timbuktu, han var riktigt bra. Sjukt förvånad dock - Timbuk körde bara på svenska. Okej, typ halva klubben var svensk, men vill man inte att amerikanerna ska fatta vad man säger? Lite konstigt, men fan vilken stämning när "Alla vill till himmelen" drogs igång som kvällens sista spår.

Det var väldigt avslappnat allting, när Timbuk körde stod Adam i publiken och vice versa. Akeem blev helt vild av kändiskåthet och fotade sig med alla kändisar han kunde hitta, haha. Det var en riktigt bra spelning, härlig klubb och grym kväll. Farid spelade in massor, så ni får nog ett smakprov sen. Adam körde ett par nya låtar som var riktigt bra.

Det sjukaste, förövrigt. När Timbuk var klar och vi precis skulle gå kommer det fram en tjej till mig. Såhär gick konversationen:

- Hi, I'm the guys' promoter.
- Hey, how are you.
- So, they sent me out to find ten cute girls for the afterparty.
- Okay...
- It's really small and private, it's gonna be at the hotel room at (.....)
- (Tittar på henne i tron att hon driver, skrattar)
- Are these your friends? (Pekar mot mina vänner)
- Yeah.
- Well, they can't come, because they're guys.
- But wait a minute, I think I'm gonna have to pass.
- Look, I'm sorry, it's a small party, your friends can't come. I just wanna bring ten beautiful girls.
- No, I understand.
- So, are you available?
- No.
- Okay.

Alltså. Jag trodde hon skulle säga "ten cute girls to come on stage". När hon började viska och titta på mig konstigt och snacka om "private party", då trodde jag utan tvekan hon drev. Men det gjorde hon inte. Så Farid garvade hela vägen hem åt min nyförtjänta titel som groupie. Grattis till mig.

Puss.

Ikväll ska vi se den här karln köra på Club 6ix vid 23. Riktigt jävla fint ska det bli. Har fixat hundvakt till lillen också - våra kompisar är bäst, ställer alltid upp när det behövs. Vi sticker nog inte förrän vid halv tio-tiden. Funderar på om jag ska sova eller plugga tills dess. Får se.

OMG.

Jag ÄLSKAR det här. Såhär snygg har inte Rihanna varit på länge. Jay-Z är ett geni (duh, really?) som äntligen godkänner återkopplingen till hennes rötter. Underbar oldschool-vibe, så efterlängtad motpol till alla vackra, stela videos från Beyoncé.

Hörde den här låten först när jag kollade in ett liveperformance, då hatade jag den. Men satt i den här miljön kommer både låten och Rihanna till sin rätt. Love, love, love.

Första akten av Wicked var något av det bästa jag sett i kulturell väg. Det enda som slår det är musikalen Mamma Mia och Nas live på Berns.

Wicked hade sin världspremiär i San Francisco 2003. Succén innebar att shower sattes upp i Chicago, London, Melbourne, Sydney, Stuttgart och så vidare. Wicked är San Franciscos bebis, och om det märktes. Herregud vilket tryck det var i salongen. Vi hade en av fanatikerna precis bakom oss, han skrek av skratt och grät om vartannat, svettades och fläktade sig med ett programblad. Haha, han själv hade kunnat utgöra en del av showen.

Det var verkligen, verkligen bra. Jag rös ända ner till tårna, tjejen som spelar den ena huvudrollen har kört i många år och var helt och hållet överjävlig. Hon sjöng så att alla höll andan. Tjejen som spelade den andra huvudrollen fick tuppjuck i en scen och flippade ut fullständigt - en absolut komikertalang med ett kroppspråk lika talande som Mr. Beans.

Applåder rasade efter varje scen. Vid vissa punkter klappades och jublades det så mycket att skådespelarna fick börja sina meningar skrikandes för att kunna höras och hålla tidsramen. Vid slutet av showen var det en evig stående ovation och skådespelarna strålade. Den manliga huvudrollsinnehavaren gick när på knä, slog i marken, skrattade, kollade tillbaks på resten och bara slog ut med händerna - "this is absolutely amazing, the best show I've ever had".

Det var jävligt häftigt. Andra akten var bra också, men första var helt sinnessjuk. Jag hoppas att killen bakom oss överlevde, han höll typ på att dö av ren glädje i slutet. En så otroligt sorglig historia, berättad på ett så vackert sätt. Tack älskade Farid för att du tog mig till det här. Jag glömmer det aldrig.

Här kan ni se när Idina Menzel, huvudrollsinnehavaren, tar emot en Tony 2004 för sin roll i Wicked, SF. Hon tackar bland annat sin man, Taye fucking Diggs, som är typ den sexigaste killen som finns.

(Alla bilder från Orpheum Theatre, SF)

Farid blev tokig på min låtlista häromdan.

Jag trivdes.

Yeeeeeeees. Såg på Adams Facebook att han är i Austin, Texas nu. Skrev och frågade om han rör sig mot San Francisco nån gång snart. Och VISST FAN gör han det. 25:e mars, Club6, Swedish Invasion. Och det är inte bara Adam, Looptroop och Timbuktu är med också. Det bästa av allt är att dom stöttas av Bay Area-rappare, så det kommer bli riktigt, riktigt tungt. 10 dollar får du betala för det, helt sjukt värt.

Ett stort minus är att dom bokat in detta under Spring Break, vilket jag tycker verkar jävligt dumt. Det är många ungdomar som lämnar stan då. Men det finns ingen diskussion - vi skjuter upp vår resa söderut. Jag har längtat efter att se Adam igen och nu är det bara alla rätt. UNDERBART med lite live hiphop äntligen.

Den här släpptes igår, tror jag. Gagas nya projekt tillsammans med Jonas Åkerlund.

Till skillnad från Farid tycker jag inte alls Beyoncé är ful i videon. Och ja, hela grejen är konstig, men det är mycket mer referensbaserat än hur Åkerlund brukar jobba. Det gör det också lättare att relatera till i mina ögon.

Vi har Kill Bill, Thelma & Louise, Bonnie & Clyde och Natural Born Killers. I en upphottad, modern version. Blanda det med de två största kvinnliga artisterna och intresset skjuter långt, långt upp. Förövrigt är Gaga så lik Madonna under de första fyra minuterna att jag flera gånger fick stanna till och verkligen kolla vem det var.

Jag säger - bra jobbat, Åkerlund. Ju längre videon höll på, desto mer föll jag för idén och konstruktionen.

En av mina favoriter från skivan. Första gången jag hörde D.O.A tänkte jag bara "neeeej", men resten av skivan gillar jag faktiskt.

 

Blev nostalgisk och började leta videos. Det här är en av de absoluta klassiskerna i mina ögon, jag minns hur jag brukade sitta klistrad framför MTV när den här kom hela tiden. Perfekt exempel av hur musikvideos såg ut skiftet 99/00. High saturation, snygga hus, blingade artister och så lite komedi inblandat.

Andra typiska videos för den tiden är Diddy "Bad boy for life" och J.Lo "Love don't cost a thing". JAG FATTAR INTE ATT DET ÄR TIO ÅR SEN. Helt jävla absurt. Och helt absurt att jag var djupt inne i hiphop redan vid 12-13 år. Allt på grund av Will Smith.

Vi sitter och kollar biljetter till den här karln, som kör i San José om några veckor, sen på Staples Center i Los Angeles och till sist på en grym tredagarsfestival som heter Coachella.

Nu är bara frågan (Emil) - är Jigga värd 1000 spänn? Då får vi riktigt bra platser. Och hans senaste skiva är fan guld.

Fick precis ett mail från vår kompis som är inkastare på Cellar. Han skriver att Snoop Dogg, E40, Bow Wow och Too Short kommer till klubben efter deras spelning downtown på onsdag. Det här är "under the radar", säger han, och ingen vet om det förutom de anställda på klubben. Tydligen har Snoop och följe sagt till att dom ska komma flera dagar innan.

Den här klubben ligger alltså hundra meter från vår lägenhet. Min enda lektion på torsdagar är 19:00. Tänk om dom har haft en sjukt bra spelning och är sugna på att köra lite rhymes underground på efterfesten? Jag är inte kändiskåt. Ingen av dom här grabbarna är min stil. Bara seg västkusthiphop som jag aldrig gillat.

Men eftersom tre av de här grabbarna ursprungligen är från Cali (Bow Wow vetifan vart han kommer ifrån) så tror jag det kan bli ett jävla drag på festen. Det här är hemma för dom, här känner dom sig bekväma. Och klubben är grym redan innan.

Jag antar att det blir utgång på onsdag.

 

 

Nu sitter jag och skriver på en uppsats till min onlinekurs.

Pluggar ni också, eller vill ni bara softa lite, sätt på nån av dessa och andas ut.

 

 

Jag älskar den här låten. Och hon är en sån fantastisk live performer. Har för mig att hon kommer till Sverige i sommar? Måste lyssna in mig lite på hennes nya låtar, kan absolut tänka mig att gå på den konserten.

Galans bästa framträdande, utan tvekan. Jag avgudar Elton John, har sett honom tre gånger live. Lady Gaga är ju Elton John, fast kvinnlig och trettio år senare. När Elton började klä sig som en påfågel där nån gång på åttiotalet trodde alla att han tappat förståndet. Lady Gaga är nån som förstår vad han höll på med och gör exakt samma sak. Scenpersona är allt, och det handlar om att ha kul.

Man ser hur hon njuter av att spela och sjunga med honom. Väldigt vackert. Spola fram till omkring 3 minuter för att slippa förspelet.

Igår hos Jenna hade jag och Emil en kort diskussion om vilken som är den bästa hiphoplåten genom tiderna. Ingen speciellt lätt fråga, direkt. Men jag insåg efter ett tag att det måste vara den här. Dead Prez står för det första för allt som definierar hiphop - en samhällskritisk ådra, en mun som vägrar hålla käft, en längtan efter förändring, passion, själ, hjärta och hjärna blandat med förkrossande musikalitet. De startade på botten och kom aldrig ut i etern på grund av deras politiska/religiösa åsikter. Du hör liksom inte Dead Prez på radion, vilket dom pratar om i överjävliga Dave Chappelle's Bloc Party, som jag tipsat om förut.

Hiphop handlar om ärlighet. Det finns ingen mer straight-forward hiphop-låt än den här. Blanda det med musikvärldens tyngsta basgång genom tiderna så har du det enda du behöver veta om genren som aldrig fått tillräckligt med respekt.

Det här är till er tusentals oinsatta som tror att hiphop står för knark, brudar och guld.

Gick upp vid halv två idag igen. Alltså, nu orkar jag inte längre. Haha, det är helt absurt, jag har alltid varit en morgonmänniska. Uppe vid nio senast. Här hemma i Sverige är det som att all energi gått ur mig.

Jag börjar dagen med ofattbart sexiga Robin Thicke. Jag och Farid har svurit på att bli bättre på att hålla koll på alla konserter i SF. I höstas missade vi Mos Def, The Roots och herren nedanför. Inte för att vi hade råd att gå, men för att se dom skulle jag leva på nudlar i fyra månader.

Robin har dessutom en sjukt snygg fru som är med i den första videon jag såg från honom, Lost Without You. Hon heter Paula Patton och är skådespelerska. Spelar lärarinna i tunga dramat Precious som fått mer än mycket publicitet sen den släpptes.

Jävligt fula ungar mellan dom två.

Det finns ingen som kan säga att Mariah Carey är något annat än en fantastisk sångerska. Min absoluta favoritlåt med henne är gammal och slog inte lika stort kommersiellt som hennes låtar brukade göra. Texten och stilen på låten får mig att misstänka att det är en cover, den låter äldre. Men jag vet inte, orkar verkligen inte söka upp det nu.

If it's over heter den i alla fall, här gör hon den live at the Grammys in 1992. Det är häftigt att se, hon är så ung, så smal, och hon ser väldigt glad ut. Hon bara sjunger liksom, hennes scenpersona har ju minst sagt ändrats mycket sen dess. Kören är HELT JÄVLA OTROLIG. Jag faller alltid för gospeldängorna, och den här är grym.